Svenska hjälpen stoppades – ingen tog över: ”Barn har dött”

Tre månader efter att det Sida-finansierade biståndsprogrammet i södra Etiopien avslutades den 31 maj är konsekvenserna tydliga. I Liban-zonen, ett av de hårdast drabbade områdena i landet, har screening av undernärda barn upphört. Stabiliseringscentren saknar mjölkersättning och näringskräm sedan transporterna upphört, och ingen annan hjälporganisation har tagit över. Stora delar av personalen, däribland sjuksköterskor och hjälparbetare, har sagts upp.

Programmet drevs av den internationella hjälporganisationen Islamic Relief och finansierades av den svenska biståndsmyndigheten Sida med omkring 15 miljoner kronor per år. Enligt organisationen nådde det omkring 19 000 barn i Liban-zonen, och tiotusentals människor fick hjälp. Insatserna omfattade behandling av svår undernäring, transporter av näringsprodukter och nödmat, kontantstöd till utsatta familjer samt vattenförsörjning.

Dagens Nyheter (DN) besökte området i april. Då köade omkring 500 barn utanför hälsocentret i Kersa Dula för att screenas för undernäring. En av dem var den sex månader gamla flickan Bahasan, som hölls vid liv av det svenskfinansierade programmet. Ingen visste då hur det skulle gå för henne eller de andra barnen. Nu har tre månader gått.

– Situationen har blivit mycket kritisk och allt mer oroande sedan Islamic Reliefs program fasades ut, säger Hussein Mohamed, administrativ ledare för Dheka Suftu-distriktet.

Han saknar data som visar om den akuta undernäringen har ökat, men beskriver hur barns tillstånd försämrats sedan stödet upphörde. Aden Hassen, ledare i Kersa Dula, talar om en oroande utveckling.

– Sedan programmet avslutades den 31 maj har vi sett en kraftig ökning av svår akut undernäring bland barn, och några barn har tyvärr mist livet, säger han.

Exakta dödstal går inte att få fram. Enligt DN:s uppgifter saknas kapacitet att följa utvecklingen i byarna.

Sida har motiverat beslutet att dra in stödet med regeringens så kallade försiktighetsprincip, som innebär att myndigheten i förväg ska säkerställa att partnerorganisationer inte har kopplingar till extremism. DN:s granskning har dock visat att Islamic Relief utretts av Sida vid upprepade tillfällen utan att de påstådda kopplingarna till islamism kunnat bekräftas. Myndigheten ska inte heller aktivt ha sökt någon aktör som kunde ersätta stödet.

Den lokale chefen för Islamic Relief i Liban-zonen, Hassen Abdi, berättar att lagren med mjölkersättning och näringskräm räckte några veckor efter den 31 maj, men att de nu är helt slut.

International Medical Corps är en av ytterst få internationella hjälporganisationer som fortfarande arbetar i den här delen av Etiopien. Ashenafi Getachew, ansvarig för hälso- och nutritionsinsatser, skriver i ett mejl att den största oron är att det finns ett glapp mellan de humanitära behoven och den kapacitet som finns för att möta dem.

Sida har inte besökt Liban-zonen sedan stödet drogs in. Myndigheten uppger att de partnerorganisationer som valts ut har kapacitet att verka i de mest akuta humanitära kriserna, men skriver samtidigt att det är svårt för andra organisationer att ta över efter Islamic Relief i just Liban-zonen.

– Sida har en löpande dialog med våra andra partnerorganisationer i Etiopien som genomför livräddande verksamhet i andra delar av landet där de bedömer att behoven är stora, skriver myndigheten.

Bilan Osman Jama, chef för den humanitära avdelningen på Sida, beskriver uppgiften om döda barn som extremt olycklig, men konstaterar att barn dör till följd av bristande humanitära resurser i många kriser.

– Det svenska humanitära biståndet räcker inte till för att täcka ens de mest akuta behoven i flertalet kriser på grund av en dramatisk underfinansiering av hela den humanitära sektorn, säger hon.

Etiopien har under flera år kämpat med torka, konflikter och en allvarlig humanitär kris. Liban-zonen hör till de hårdast drabbade områdena. Delar av zonen klassas som IPC4, den näst högsta nivån på den internationella skalan för akut livsmedelsosäkerhet.

Några dagar efter DN:s besök återkommer Hassen Abdi med ett besked om Bahasan. Hon lever, men är fortfarande undernärd.

– Hon har återhämtat sig, men får inte längre någon behandling. Det kan leda till försenad hjärnutveckling och hämmad tillväxt, säger han.