DN/Ipsos: Plånboken och vården viktigast när väljarna bestämmer sig

Inför valdagen den 13 september arbetar partierna för högtryck med att lansera förslag för att locka väljare. Hittills har valrörelsen dominerats av plånboksfrågor, och alla partier har sina egna varianter av hur medborgarna ska få en bättre privatekonomi. I en ny mätning från DN/Ipsos uppger väljarna att hushållsekonomin och sjukvården är de viktigaste frågorna när de bestämmer hur de ska rösta i riksdagsvalet.

Mätningen omfattar ett antal sakfrågor som just nu är aktuella i samhällsdebatten och är inte heltäckande. Resultatet markerar en tydlig skillnad mot förra valrörelsen, enligt Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.

– Det är helt klart en annan dagordning i den här valrörelsen jämfört med den förra. Då var det kriminaliteten och lag och ordning som toppade listan, säger han.

Källebring påpekar att väljarnas växande intresse för hushållsekonomin kan vara en följd av att partierna har lagt ner mycket arbete på just sådana förslag. Han ställer sig dock frågande till vad som kom först.

– Vad är hönan och vad är ägget? Det är svårt att säga om det här är en konsekvens av att väljarna värderar den egna plånboken högt eller om det är en konsekvens av att partierna tävlar om att fylla på plånböckerna, säger Källebring.

Inför förra riksdagsvalet 2022 såg läget annorlunda ut. Då var lag och ordning den ohotade ettan, följt av sjukvården. Bakgrunden var den stora mängd dödsskjutningar i kriminella miljöer som präglade debatten. Sedan dess har antalet skjutningar minskat tydligt, vilket enligt Källebring har flyttat fokus.

– Verkligheten ser annorlunda ut i dag. Man har de facto lyckats trycka tillbaka gängkriminaliteten, och det bidrar till att de frågorna inte får samma framträdande plats. Det skulle kunna missgynna partierna på Tidösidan, säger han.

Tidösidan syftar på samarbetet mellan Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna, som ingick Tidöavtalet efter valet 2022. För dessa partier har lag och ordning varit en central valfråga, och ett minskat fokus på kriminalitet kan därmed ändra förutsättningarna i höstens val. Oppositionen, med Socialdemokraterna i spetsen, har samtidigt försökt driva valrörelsen mot välfärdsfrågor och hushållsekonomi – frågor som alltså nu toppar väljarnas lista.

Sjukvården ligger traditionellt högt på väljarnas lista över viktiga frågor. Även denna gång har valrörelsen inletts med en debatt om sjukvården ska förstatligas eller inte. Sverige har i dag 21 regioner som ansvarar för hälso- och sjukvården, och frågan om staten ska ta över har under lång tid varit en återkommande skiljelinje i svensk politik. Bakom de övergripande siffrorna finns dock tydliga skillnader mellan olika grupper. För män är hushållsekonomin den klart viktigaste frågan, medan kvinnor rankar sjukvården högst.

– Det generella mönstret är att kvinnor prioriterar välfärdsfrågor högre än vad männen gör, säger Källebring.

Även åldern spelar roll. Väljare i åldern 18–59 år placerar hushållens ekonomi i topp, medan väljare över 60 år anser att sjukvården är den viktigaste frågan. Att yngre och medelålders väljare väger in privatekonomin allt tyngre kan hänga samman med de senaste årens höga inflation och stigande räntor, som har satt press på många hushålls budgetar.

DN/Ipsos genomförde undersökningen under perioden 11–23 augusti. Totalt intervjuades 1 461 röstberättigade väljare, varav 868 svarade via digitala enkäter, 36 via sms-länk och 557 via digitala intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Frågan som ställdes var: ”Nu följer en lista över några olika områden. Var vänlig och ange vilka tre som är viktigast när du bestämmer hur du kommer att rösta i nästa riksdagsval.” För mer information om urval, bortfall och svarsfrekvens hänvisas till ipsos.se.