USA:s nya taktik i Ukraina: Öppnar för mer aggressiva angrepp mot Ryssland

I en uppmärksammad intervju med Fox News bekräftar USA:s sändebud för Ukrainakriget, Keith Kellogg, att Trump-administrationen gett Ukraina klartecken för att genomföra mer långtgående attacker in på ryskt territorium. Det nya förhållningssättet markerar en betydande förändring i USA:s Ukrainapolitik.

”Använd möjligheten att slå djupt. Det finns inga fredade mål”, säger Kellogg i intervjun. Han bekräftade också att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har framfört en förfrågan om leveranser av den amerikanska långräckviddiga kryssningsroboten Tomahawk, men att Vita huset ännu inte fattat något definitivt beslut i frågan.

Vicepresident JD Vance bekräftar i en separat intervju med samma kanal att diskussioner pågår kring vapenstödet, och antyder att upplägget skulle kunna följa samma modell som tidigare: europeiska länder köper vapensystem från USA och vidarebefordrar dem till Ukraina. Vance understryker att president Trump kommer att fatta det beslut som bäst gagnar amerikanska intressen.

Tomahawk-roboten har en räckvidd på imponerande 250 mil, vilket är avsevärt längre än de vapensystem som hittills har levererats till Ukraina. En sådan kapacitet skulle ge de ukrainska styrkorna möjlighet att slå mot mål djupt inne på ryskt territorium, något som dramatiskt skulle förändra konfliktens dynamik.

Från ryskt håll är reaktionerna återhållsamma men vaksamma. Kremls presstalesperson Dmitrij Peskov meddelar att Ryssland kommer att behöva göra en grundlig analys av de amerikanska uttalandena. Samtidigt tonar han ner betydelsen av eventuella Tomahawk-leveranser.

”Även om det sker finns det inget universalmedel som kan förändra situationen på fronten för Kievregimen just nu”, säger Peskov enligt nyhetsbyrån Reuters.

Om USA verkligen går vidare med att tillåta leveranser av Tomahawk-robotar till Ukraina skulle det innebära en dramatisk helomvändning i Trump-administrationens politik. Under sommaren rapporterade Wall Street Journal att Pentagon under flera månader aktivt förhindrat Ukraina från att använda den amerikanska roboten Atacms mot mål inne i Ryssland. Detta beskrevs då som en strategi från Vita husets sida för att skapa förutsättningar för fredsförhandlingar med Ryssland.

Trots upprepade diplomatiska ansträngningar, där toppmötet i Alaska utgjorde höjdpunkten, har Ryssland inte visat någon betydande vilja att nå en förhandlingslösning. President Trump har allt oftare uttryckt frustration över president Vladimir Putins hållning, och väckte stor uppmärksamhet förra veckan när han förklarade att Ukraina kan vinna kriget och återta hela sitt territorium.

”Putin och Ryssland har stora ekonomiska bekymmer och det är dags för Ukraina att agera”, sade Trump vid det tillfället.

Den nya, mer aggressiva hållningen från USA kan ses som ett svar på Rysslands ovilja att förhandla, samtidigt som det ryska ekonomiska läget blivit alltmer ansträngt efter snart tre års krigföring och internationella sanktioner. Genom att potentiellt tillåta angrepp djupare in i Ryssland hoppas Trump-administrationen kunna öka pressen på Putin.

För Ukraina skulle tillgång till långräckviddiga precisionsvapen innebära en möjlighet att slå mot viktiga militära mål, logistikcentra och infrastruktur som hittills varit utom räckhåll. Detta skulle kunna försvåra Rysslands förmåga att försörja sina trupper vid fronten och potentiellt förändra styrkebalansen i konflikten.

Experter menar att den nya amerikanska hållningen kan tolkas som ett försök att skapa förhandlingsincitament för Ryssland genom att höja kostnaderna för fortsatt krigföring, snarare än att bara ge Ukraina möjlighet att vinna militärt.