Under robot-SM är Davids mål att slå sönder sina motståndare

I robotvärldens verkstad: När tekniken går från hobby till industrins framtid

Det är lite som att komma in i Oppfinnar-Jockes verkstad. Chalmers robotförenings källarlokal är belamrad med prylar, mätinstrument, kretskort och lödapparater. På golvet står en radiostyrdd larvbandsgående mackapär med en front formad som en snöplog och en eldriven motorsåg som sticker ut. Någon har fäst en lapp med texten ”Achtung” på den.

På en hylla står ett blivande datorstyrt våffeljärn som ska kunna vrida sig, öppna locket och skaka ut våfflan när den är gräddad. En teknisk lekstuga som speglar ett växande intresse som möter en framrusande verklighet.

Utanför dessa dörrar tar robottekniken stora kliv framåt. Svenska Hexagons humanoidrobot Aeon uppges vara den första att börja ”arbeta” på verkstadsgolvet hos BMW i München. I Korea meddelar Hyundai att deras Boston Dynamics robot Atlas ska börja arbeta i deras bilfabriker i år. Under en branschgala nyligen blev den dessutom prisad för ”den mest naturliga gångstilen”.

Investeringarna i robotsektorn är enorma, även i Sverige. I oktober förra året köpte japanska Softbank ABB:s robotdivision – ledande inom industrirobotar – för 50 miljarder kronor. Softbank är sedan tidigare en betydande ägare i OpenAI, företaget bakom ChatGPT, vilket visar på de växande kopplingarna mellan AI och robotik.

Mot denna bakgrund är det kanske inte förvånande att intresset för att delta i robot-SM, som Chalmers robotförening arrangerat sedan 2006, har ökat markant jämfört med föregående år. I år har tävlingen också blivit en del av Vetenskapsfestivalen som inleddes i Göteborg i fredags.

– Det är 47 anmälda tävlande i år, i fjol var det 38, säger robotföreningens ordförande Maximilian Ygdell.

– Nej, säger Adam Ward, också en av arrangörerna och den som byggt roboten som ska intervjua de tävlande. Det är 53 nu, folk hör av sig även om anmälningstiden gått ut. Förutom från Sverige kommer tävlande från Turkiet, Estland och Danmark.

När frågan om könsfördelning kommer upp tvingas de fundera lite.

– Ja, det är faktiskt några tjejer. Vi har diskuterat att ha en girls night men det har varit svårt att få tag i folk, tyvärr, säger ordföranden.

Tävlingarna omfattar flera grenar: sumo, där robotar ska ”brotta” varandra ut från mattan; linjeföljning, där roboten så exakt och snabbt som möjligt ska följa en linje; folkrace; freestyle – och den snabbast växande grenen: Robot combat.

– Det är den destruktiva grenen, den är störst nu. Jag tror många har sett den på tv och det är lätt och billigt att få tag på kretskorten, säger David Strålman, med examen från Chalmers.

Han sitter i källarlokalen och löder ihop det sista på sitt hjulgående monster som inte får väga mer än 450 gram. Med en vass stålklinga som snurrar från det 3D-printade höljet ska den försöka slå sönder motståndarnas skapelser.

– Tyvärr tror jag att jag är chanslös, det finns andra som byggt väldigt avancerade grejer, säger han. ”Spinning Benny” är hans gula förstörare döpt till. – Jag hoppas vinna en match i alla fall. Vapnet är starkt men jag har aldrig övat på försvar. Så jag lär ligga illa till.

Det gör dock inte robot-Sverige generellt. Den bedömningen gör Danica Kragić Jensfelt, professor i datalogi vid KTH. Hon förestår Centrum för Autonoma System där hon bland andra haft statsministern på besök.

– Forskningsmässigt tycker jag att vi i Sverige står oss väldigt bra. Vi har allt från undervattensrobotik till flygande, mobila robotar som tidigt kunde greppa objekt och interagera med omgivningen. Andra satsar hårt på humanoida, människoliknande, robotar. Vi är bra på att utrusta dem med sånt som sensorer, att lösa mer komplexa problem och bildbehandling, säger hon.

De närmaste årens trender kommer enligt Kragić Jensfelt mycket att handla om att föra in humanoider i industrin, främst inom sammansättning, läkemedelstillverkning och i komplexa lager. Vi bör inte bli förvånade om humanoida robotar snart börjar arbeta i exempelvis Volvos bilfabriker.

– Jag ser inget ”doomsday scenario” där allt av människans arbete tas över. Utan främst det som är smutsigt och farligt, även om vi inte ska vara naiva. Och nya sorters jobb tillkommer, säger hon.

Som exempel nämner hon arbeten som att blåsa löv och sopa upp sand i parker eller sanering av asbest i byggindustrin – områden där robotar skulle kunna avlasta människor från riskfyllda eller monotona arbetsuppgifter.

Vetenskapsfestivalen i Göteborg arrangeras i år för 30:e gången. Den öppnade i fredags och pågår till den 29 april, med robot-SM som en av de 150 programpunkter som är öppna för allmänheten. Med sina 40 000 besökare räknas festivalen som ett av Europas ledande populärvetenskapliga evenemang.