Upp till 35 grader – när värmen når Sverige

Europa drabbas just nu av en extrem värmevåg som sträcker sig från Iberiska halvön i väster till Polen i öster. Under tisdagen uppmättes temperaturer nära 45 grader i delar av Spanien och Frankrike, där Frankrike noterade nya värmerekord. Den exceptionella hettan har fått tragiska konsekvenser, och situationen förväntas förvärras under de kommande dagarna.

Den franska premiärministern Sébastien Lecornu bekräftade att hela 40 personer, varav många unga, har omkommit i drunkningsolyckor i samband med bad i oövervakade områden. Tragedierna understryker de allvarliga riskerna som följer med extremväder, särskilt när människor söker svalka i vattendrag och andra vattenområden utan tillsyn.

Storbritannien har utfärdat varningar för temperaturer upp mot 40 grader under onsdagen och torsdagen. Enligt brittiska The Guardian kommer ett stort antal populära turiststäder att uppleva extremt höga temperaturer. Alla som befinner sig i det breda geografiska området mellan Lissabon i väster och Warszawa i öster kan påverkas av värmeböljans omfattning.

Temperaturen i Europas största städer väntas nå extrema nivåer under onsdagen. Paris förväntas uppleva 41 grader, medan Bordeaux kan nå 39 grader. Madrid ligger på 38 grader, Frankfurt 37 grader och Bryssel 36 grader. Rom och Bologna förväntas båda nå 35 grader, medan London och Amsterdam kan se temperaturer runt 34 grader. Zürich och Prag väntas ligga på 32 grader, medan Berlin och Barcelona stannar vid 31 grader. Det är viktigt att notera att dessa prognoser kan variera något.

Ett betydande kännetecken för denna värmevåg är dess långvariga karaktär. Fanny Saarela, meteorolog vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, förklarar att även om de allra varmaste dagarna kan avbrytas av något svalare luft, visar tio-dygnsprognoser att det kommer att förbli varmt i Spanien och stora delar av Frankrike under en längre period.

Den utdragna värmeböljan kan förklaras av ett meteorologiskt fenomen som kallas omegablockering. Ett varmt högtryck från Saharaöknen ligger över Europa och omges av kallare luft, vilket gör att högtrycket blir stillastående. Luftströmningarna bildar en karakteristisk form som påminner om den grekiska bokstaven omega, därav namnet.

Värmen sprider sig nu norrut och väntas påverka även Sverige. Redan från torsdagen börjar den varma luften nå Sverige, enligt Saarela. I delar av Svealand och Götaland kan temperaturen nå omkring 30 grader, medan norra Sverige förblir något svalare med temperaturer runt 20 grader.

De absolut högsta temperaturerna i Sverige väntas i Kalmar. Saarela påpekar att även om det finns några dagar kvar och osäkerhet råder kring exakta temperaturer, visar vissa prognosmodeller på temperaturer upp till 35 grader i området.

SMHI har utfärdat en gul varning om höga temperaturer för delar av Blekinge och Kalmar län. Varningen gäller från klockan 14 på torsdagen till klockan 18 på söndagen. Dessutom har meddelanden om höga temperaturer skickats ut för större delen av Götaland, Värmland och Gotland.

I samband med den extrema värmen uppmanar myndigheter allmänheten att vara uppmärksamma på kroppens varningssignaler. Rekommendationerna inkluderar att dricka mycket vatten, ta det lugnt med ansträngande aktiviteter, hålla koll på inomhustemperaturen och aktivt söka sätt att svalka sig.

Högtrycket kan även skapa förutsättningar för lokala skurar och åska. Saarela förklarar att kombinationen av värme och skurar skapar rätt förutsättningar för åska, men att inget område är särskilt utsatt. Åska kan förekomma i både Götaland och Svealand.

En viktig skillnad jämfört med södra Europa är dock att Sverige inte förväntas drabbas av en omegablockering. Saarela förutspår att det kan vara varmt i början av nästa vecka, men att den varma luftmassan sedan drar österut. Därefter förväntas mer normala temperaturer för årstiden återvända till Sverige.

Den aktuella värmevågen är ytterligare ett exempel på extremväder som blivit allt vanligare i Europa under senare år, en trend som många klimatforskare kopplar till klimatförändringar.