3 oktober: Missa inte dagens nyheter

Den senaste Pisa-mätningen har inneburit en kalldusch för det svenska skolväsendet. Pisa är OECD:s internationella undersökning av 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap, och den betraktas som en av världens viktigaste skoljämförelser. Medan resultaten faller såväl globalt som i Sverige utmärker sig ett land i Europa: Estland. DN:s Peter Letmark och Anette Nantell reste till Tallinn för att förstå hur det lilla landet lyckas hamna i topp.

I de estländska klassrummen mötte de en skolvardag som präglas av ordning, tydliga ramar och respekt för läraryrket. Lärarna har långtgående frihet och eleverna en arbetsro som många svenska lärare bara kan drömma om. Estlands framgång brukar förklaras med en kombination av digitalisering, lärarutbildningens kvalitet och en skolpolitik som prioriterats högt sedan självständigheten. För ett land med drygt 1,3 miljoner invånare är resultatet anmärkningsvärt, inte minst som en kontrast till Sveriges sjunkande resultat.

Medan Estland visar framfötterna i skolan ser det annorlunda ut i svensk politik. Väljarnas dom över årets valrörelse är hård: den beskrivs som den sämsta och mest osakliga valrörelsen på 20 år. I en ny mätning från DN/Ipsos svarar väljarna att partierna ägnar sig mer åt att attackera varandra än att presentera egen politik. Undersökningen fångar en bred frustration, och frågan är om partierna nu tar till sig av kritiken.

– Väljarna tycker att partierna ägnar sig mer åt att ge sig på varandra än att berätta vad de själva vill, säger Nicklas Källebring på Ipsos.

Trenden är inte ny. I flera decennier har svenska partier successivt ökat fokus på motståndarnas svagheter snarare än den egna politiken, men årets upplaga uppfattas som en bottennotering. Följden blir en debatt där sakfrågor och konkreta förslag hamnar i skuggan.

Mitt i den politiska höstmörkret bjöd dock Stockholm på en folkfest. Över 34 000 motionärer sprang genom flera kilometer av Förbifart Stockholms tunnlar på lördagen. Loppet gick på nylagd asfalt i det enorma vägbygget, som ännu inte öppnat för trafik. Anki Hernborg, 64, var en av deltagarna. För många var det troligen enda gången de fick uppleva tunnlarna innan trafiken rullar in.

– Det här kommer att bli årets snackis i motionsloppsvärlden, sa hon efter loppet.

Förbifart Stockholm är ett av Sveriges största infrastrukturprojekt i modern tid. Bygget, som beräknas kosta flera tiotals miljarder kronor, ska leda genomfartstrafiken förbi Stockholms innerstad genom långa tunnlar i berg. Att arrangera ett motionslopp i de ännu inte öppnade tunnlarna är ett sätt att låta allmänheten komma nära projektet innan vägen tas i bruk, och intresset visar att idén har fångat ett behov.

I konstvärlden pågår ett annat drama. Författaren Karl Enn hävdar i en ny bok att han har lösningen på gåtan med Anders Zorns målning ”Hins Anders”. Det berömda verket stals från konstmuseet Thielska galleriet i Stockholm för snart 30 år sedan och har sedan dess varit spårlöst försvunnet. Enn är övertygad om att målningen kan återbördas till galleriet, men fallet kantas av märkliga omständigheter: polisen kan inte ens hitta brottsutredningen i sitt arkiv.

Anders Zorn är en av Sveriges mest kända konstnärer, och ”Hins Anders” har beskrivits som en av landets dyraste och mest eftersökta stulna tavlor. Ett återförande skulle vara en sensation inom konstvärlden.

Bostadsmarknaden fortsätter samtidigt att överraska. En lägenhet i Laurinska huset på Södermalm har sålts för ett nytt prisrekord per kvadratmeter, och bostadspriserna i centrala Stockholm ligger nu på toppnivån 120 000 kronor per kvadratmeter. Södermalm är en av huvudstadens mest eftertraktade delar, och den senaste försäljningen visar att intresset inte avtagit. Den understryker också hur starkt lägesvärdet väger när bostäder värderas i centrala Stockholm.

– Men de allra mest extrema objekten är det troligt att vi inte ens får in i statistiken, säger Per-Arne Sandegren vid Svensk Mäklarstatistik.

Sammantaget tecknar de här nyheterna en bild av ett Sverige där skolan backar, politiken hårdnar, infrastrukturen byggs för framtiden och både kulturarv och bostadsmarknad väcker starka känslor. I Estland finns samtidigt ett exempel att lära av när nästa steg i skolpolitiken ska tas.