Karl Dalén: När AI motsade Trump fick den munkavle

En rad uppgifter under den gångna veckan visar hur politik, artificiell intelligens och ekonomiska intressen allt oftare flätas samman i Donald Trumps värld. Reportaget i Time Magazine uppger att Trump i december ägnade timmar åt att chatta med AI-boten Grok, utvecklad av Elon Musks bolag xAI. Enligt en tjänsteman som närvarade ska Trump bland annat ha frågat hur Venezuelas folk skulle reagera om USA grep landets president Nicolás Maduro. Grok ska ha gett positiva svar. När USA senare tillfångatog Maduro, enligt uppgifterna, ska Trump ha prisat AI-boten för sitt stöd.

Vittnesmålen väcker frågor om hur AI-modeller kan påverka beslut i världens mäktigaste ämbete. Grok är känd för att ha en betydligt mindre strikt moderering än många konkurrenter, vilket gör att dess svar ofta hamnar i politiska kontroverser. Att en president använder en sådan tjänst i känsliga säkerhetsfrågor har fått bedömare att efterfråga mer transparens kring AI:s roll i statliga processer.

Samtidigt lanserade Vita huset den nya AI-sajten america.gov, som enligt administrationen ska hjälpa landets invånare att få korrekt information. Många användare noterade snabbt att tjänsten motsade Trump i flera centrala frågor, däribland om valet 2020 var riggat och om priserna har ökat under hans tid som president. Efter bara två dagar slutade roboten att svara på den typen av frågor.

Kritiker menar att det visar på svårigheten med att använda AI för officiell kommunikation: när verkligheten och den politiska linjen kolliderar, är det inte alltid sanningen som vinner.

En annan uppgift som fått stor spridning gäller Trumps kryptovaluta $TRUMP. Enligt den nystartade tidningen Washington Sun, som till stor del består av tidigare medarbetare från Washington Post, ska de 185 största ägarna av valutan få en exklusiv middag med presidenten. Trump uppges hittills ha blivit omkring 635 miljoner dollar rikare på token, och kritiker från flera håll anklagar honom för korruption. En middag med presidenten kan sannolikt driva upp värdet på kryptovalutan ytterligare, eftersom den skapar en bild av exklusivitet och närhet till makten. Det är en affärsmodell som väcker etiska frågor, särskilt eftersom den kopplar samman politiskt inflytande med spekulativa finansiella tillgångar. Kryptomarknaden har under en tid präglats av hög volatilitet, och politiskt kopplade valutor har blivit allt vanligare – men sällan med en sittande president så direkt involverad.

Justitiedepartementet har dessutom beslutat att göra en preliminär granskning av om president Richard Nixon blev för hårt ansatt under Watergateskandalen, rapporterar Wall Street Journal. Beslutet kommer efter att en kontroversiell historiker presenterat sin tes för myndigheten. Under Trump har Justitiedepartementet i stor utsträckning ägnat sig åt presidentens politiska motståndare. Nu väcks frågan om samma institution ska försöka rentvå en annan republikansk presidents rykte. En sådan granskning skulle kunna få långtgående konsekvenser för hur Watergate– en av de mest väldokumenterade politiska skandalerna i USA:s historia – uppfattas i framtiden.

Flera tv-kanaler har också sänt skattefinansierade videoklipp med Trump, där presidenten säger att han ska göra upp med fejknyheter, globalister och kommunister. Kritiker från båda partier menar att det bryter mot lagen, eftersom offentliga medel inte ska användas för kampanjliknande budskap. Vita huset har tillbakavisat anklagelserna och hävdar att det rör sig om samhällsnyttig information. Liknande anklagelser har funnits tidigare under Trumps presidentskap, men att klippen nu sprids via tv-kanaler med skattefinansiering ökar kontroversen.

Ytterligare en fråga som fått uppmärksamhet gäller bytet av begreppet artificiell intelligens till superintelligens. Enligt faktagranskningssajten Snopes kan beslutet ha handlat om att tjäna pengar. Före tillkännagivandet köptes tusentals domäner med ändelsen .si upp, en domän som egentligen tillhör Slovenien. När Trump sedan skrev om sitt beslut ökade värdet på dessa domännamn. Eftersom det inte går att se vem som köpt domänerna eller tjänat på uppgången, har upplägget väckt misstankar om spekulation med offentlig uppmärksamhet som hävstång. Det illustrerar hur själva namngivningen av ny teknik har blivit en marknad där politiska beslut kan få direkta ekonomiska följder.

USA:s turistnäring ser samtidigt ut att få en tuff period. Trots att landet arrangerade fotbolls-VM väntas två miljoner färre utländska besökare i år, enligt ny statistik. Nedgången kommer framför allt från Kanada och Europa, regioner där Trump fört en aggressiv politik med tullar, hot och diplomatiska sammanstötningar. För ett land som länge varit en av världens populäraste resmål är det en betydande förändring. Turismen är en viktig motor i den amerikanska ekonomin, och en minskning av antalet besökare får effekter på allt från flygbolag till hotell och restauranger.

Sammantaget målar uppgifterna upp en bild av en administration där gränserna mellan politik, teknik och privata affärsintressen blir allt svårare att dra. Flera av händelserna är ännu inte oberoende verifierade, men de har redan satt igång debatter om maktbruk, etik och transparens. Hur de utvecklas återstår att se, men en sak är tydlig: en vanlig vecka i Trumps Washington är sällan längre enbart politik – den är också en fråga om pengar, AI och offentlig tillit.