AI kan bli en ny konflikthärd när Trump och Kinas Xi Jinping möts

När Kinas ledare Xi Jinping under onsdagen till fredagen besöker USA står vapen, krig och handel långt ifrån ensamma på agendan. AI-utvecklingen har seglat upp som ett av de hetaste samtalsämnena mellan världens två största ekonomier – och frågan väntas prägla toppmötet i Washington på torsdag.

Bakgrunden är en allt intensivare kapplöpning inom artificiell intelligens, där USA och Kina tävlar om att leda utvecklingen av en teknik som bedöms få enorma ekonomiska och militära konsekvenser. AI förväntas omforma allt från sjukvård och industri till försvar och finans, och insatserna är svåra att överskatta. USA:s president Donald Trump har sammanfattat läget med orden: ”Den som vinner det racet vinner allt.”

Inför Xi Jinpings besök har flera av USA:s ledande teknikbolag höjt rösten. De varnar för att utvecklingen går för snabbt och att människan riskerar att förlora kontrollen över teknologin. Vissa domedagsprofeter har gått så långt att de varnar för mänsklighetens undergång, och debatten har intensifierats i takt med att allt kraftfullare AI-modeller lanserats under det senaste året.

Ett av de mest uppmärksammade uttalandena kommer från Dario Amodei, vd för AI-bolaget Anthropic, som i ett öppet brev argumenterat för att USA måste införa restriktioner på tekniköverföring och export för att hålla tillbaka Kina. ”Det är avgörande att demokratiska länder leder utvecklingen”, skrev Amodei. Anthropic, som står bakom AI-modellen Claude, räknas tillsammans med OpenAI och Google som en av de ledande aktörerna i den amerikanska AI-sektorn – bolag som lockat miljardbelopp i investeringar och blivit symboler för landets teknologiska dominans.

I Kina avfärdas varningarna som skrämselpropaganda. Den kinesiska regimen, som satsat stort på att bli ledande inom AI, är fast besluten att komma ikapp USA. Landet har världens näst snabbaste AI-utveckling och har bland annat fått internationell uppmärksamhet för bolag som DeepSeek, som utmanat de amerikanska jättarna med avancerade språkmodeller till en bråkdel av kostnaden. Kinas teknologijättar som Baidu, Alibaba och Tencent har också investerat tungt i egna AI-satsningar, och regeringen i Peking har gjort AI till en central del av sin ekonomiska strategi.

Men även i Kina finns en oro över teknikens baksidor. Nyligen varnade chefen för landets underrättelsetjänst, Chen Yixin, för att AI kan hota nationella intressen och i förlängningen kommunistpartiets maktmonopol. Det är ett anmärkningsvärt uttalande från en av regimens främsta säkerhetspolitiska företrädare och visar att oron för okontrollerad AI-utveckling inte är begränsad till västvärlden.

Här finns alltså ett gemensamt intresse: att säkerställa att mänskligheten inte förlorar kontrollen över AI och att minska risken för att tekniken används på sätt som hotar nationell säkerhet. Det kan handla om gemensamma regler för att skydda mot cyberattacker, biologiska vapen och telekommunikation. Flera experter har pekat på att AI-säkerhet skulle kunna bli ett område för supermaktsdialog i samma anda som kärnvapennedrustningsavtalen under kalla kriget.

Ämnet var uppe redan i helgen, när USA:s finansminister Scott Bessent och Kinas vice premiärminister He Lifeng möttes i New York för att förbereda toppmötet. Enligt uppgifter ska Bessent ha föreslagit en så kallad notifieringsmekanism, som skulle larma om AI-händelser som hotar den nationella säkerheten. Exakt hur en sådan mekanism skulle fungera framgick inte, och den kinesiska nyhetsbyrån Xinhua nöjde sig med att kortfattat konstatera att AI-frågor diskuterades.

Vägen till en överenskommelse lär dock bli kantad av misstro. Kinas ledare misstänker att USA vill skapa regler som försvårar för kinesiska företag och cementerar det amerikanska försprånget. USA anklagar i sin tur kinesiska AI-bolag för att stjäla teknik – bland annat genom att använda amerikanska modeller för att dra nytta av den massiva träning som de amerikanska företagen investerat i. Den ömsesidiga misstron har fördjupats av en rad exportrestriktioner, där USA bland annat begränsat Kinas tillgång till avancerade halvledare från företag som Nvidia.

Några stora genombrott i AI-frågan väntas inte vid mötet i Washington. Däremot finns förhoppningar om att samtalen kan bli startskottet för en mer formaliserad dialog mellan supermakterna om AI:s risker och möjligheter. En fungerande dialog skulle i så fall vara ett steg mot att hantera en teknik som båda sidor ser som strategiskt avgörande.

Vid sidan av AI väntas Trump och Xi Jinping också diskutera en förlängning av den vapenvila i handelskriget som parterna kom överens om i maj. Enligt uppgifter handlar det om att undvika en ny eskalering av tullar som skulle slå hårt mot båda ekonomierna. Även kriget i Ukraina och situationen i Iran står på agendan.