Karl Dalén: Motgångarna hopar sig för Trump

Washington. USA:s president Joe Biden är inne i en svår politisk period. Den senaste veckan har präglats av motgångar för presidenten, och inget tyder på att situationen kommer att lätta. Tvärtom pekar färska opinionsmätningar på att Demokraterna kan gå mot en oväntat stark valrörelse – en så kallad blå våg, efter partiets färg i det amerikanska valsystemet.

Bakslagen kommer i ett redan ansträngt läge för Vita huset. Biden har länge brottats med svaga godkännandesiffror, och ekonomin ger fortsatt huvudbry. Inflationen har pressat hushållens köpkraft, räntorna har stigit och osäkerheten kring den framtida tillväxten är stor. För en sittande president brukar sådana frågor väga tungt i väljarnas ögon, och den senaste veckans motgångar har förstärkt bilden av en administration som kämpar i uppförsbacke.

Mellanårsvalet i november blir därför en avgörande prövning. Hela representanthuset och en tredjedel av senatens platser står på spel. Valet handlar i grunden om hur väljarna bedömer den sittande makten, men det får samtidigt direkta konsekvenser för Bidens möjligheter att styra landet. Utan en stabil majoritet i kongressen riskerar nya reformer att stoppas, urvattnas eller försenas.

Det som gör läget anmärkningsvärt är att mätningarna nu visar på ett demokratiskt uppsving. Historiskt sett brukar presidentens parti förlora mark i mellanårsval. Ändå har Demokraterna lyckats minska avståndet, eller till och med ta ledningen, i flera viktiga väljargrupper. Frågor som aborträtt och hotet mot demokratiska institutioner har visat sig engagera väljare på ett sätt som få analytiker förutspått. Det har flyttat fokus från presidentens tillkortakommanden till frågor där Demokraterna anses stå starkare.

Republikanerna har under lång tid räknat med ett framgångsrikt val. Deras kampanj har kretsat kring inflation, kriminalitet, gränskontroll och missnöje med Bidens politik. Men partiet har också hamnat i en besvärlig sits. I flera delstater har kandidater med Donald Trumps stöd vunnit primärvalen, vilket skapat oro för att de kan skrämma bort moderata väljare i själva valet. Interna strider om partilinjen och Trumps fortsatta inflytande gör att Republikanerna inte kunnat utnyttja det ogynnsamma läget för Biden fullt ut.

Utfallet i november får betydelse långt bortom Washington. En demokratisk framgång skulle stärka Biden och ge partiet ett tydligare mandat att driva sin politik. Det skulle i så fall kunna betyda nya satsningar på klimat, sociala frågor och infrastruktur. En republikansk seger skulle däremot sannolikt innebära hårda strider om statsbudgeten, skattesänkningar och en rad blockeringar av presidentens initiativ. Kongressens sammansättning avgör också hur långt administrationen kan gå i frågor som utrikeshandel, energipolitik och regleringar av näringslivet.

Även finansmarknaderna följer valrörelsen med spänning. Politiska förändringar i Washington brukar få snabba effekter på aktiekurser, räntor och investeringsvilja. För gruv- och råvarusektorn, som är särskilt känslig för handels- och energipolitik, kan valutgången bli direkt avgörande. Ett starkt demokratiskt valresultat kan tolkas som ett stöd för offentliga investeringar i infrastruktur och energiomställning, vilket ökar efterfrågan på metaller och mineraler. En republikansk majoritet skulle i stället öppna för nya konflikter om skuldtaket och risken för nedstängningar av statsapparaten. Sådana utsikter brukar skapa osäkerhet snarare än stabilitet på världsmarknaderna.

De kommande månaderna blir avgörande. Opinionsläget kan förändras snabbt, och mycket beror på hur ekonomin utvecklas och vilka frågor som dominerar debatten. Men just nu är bilden tydlig: Joe Biden går mot en mycket tuff höst, och den politiska kartan i USA kan ritas om redan i november.