Äldsta drogfyndet någonsin – kan vara 25 000 år gammalt

Arkeologer har hittat det äldsta kända beviset för att människor använt berusningsmedel. I kalkgrottan Leang Bulu Bettue på den indonesiska ön Sulawesi påträffades ett skelett av en medelålders individ som tros ha tillhört ett jakt- och samlarfolk och levt för mellan 16 000 och 25 000 år sedan. Fyndet gjordes av australiensiska arkeologer 2017, och redan då väckte det uppmärksamhet. Kindtänderna uppvisade ovanliga förslitningsskador, som om ett runt föremål på ett par centimeter hållits mellan tänderna under lång tid.

Samma år hittade en indonesisk expedition ytterligare ett skelett på samma ö. Den individen levde för mellan 7 600 och 6 300 år sedan, men skadorna i tänderna var av samma slag. Nu har forskare genom analyser och experiment presenterat en förklaring i tidskriften Science Advances: skadorna orsakades troligen av betelnöt, ett berusningsmedel som fortfarande är utbrett i Sydostasien.

Betelnöt är ett exempel på hur växtbaserade droger länge varit en del av mänsklig kultur. Ämnet är relativt okänt i västvärlden men bedöms vara världens fjärde vanligaste rusmedel, efter alkohol, koffein och nikotin. I dag rullas hackad betelnöt och släckt kalk vanligen in i ett betelblad som tuggas för att ge ett milt rus. Långvarigt bruk kan ge tandskador och förhöjd risk för munhålecancer. Som gröda har betelnöt en stark ställning i flera asiatiska länder, där den odlas i stor skala och används i vardagliga sammanhang.

Betelnöt är inte bara en kulturell produkt. Den är också en kommersiellt viktig gröda i tropiska delar av Asien, där odling och försäljning försörjer många jordbrukare och handlare. Samtidigt har långvarigt bruk uppmärksammats av folkhälsoforskare, och i flera länder pågår debatter om hur betelprodukter ska regleras. Fyndet från Sulawesi blir därmed en påminnelse om att människans förhållande till berusningsmedel har djup historisk rot – och att de samhälleliga konsekvenserna är lika gamla som bruket.

Tandskadorna i fynden från Sulawesi tyder på att individerna sög på nötterna snarare än tuggade dem. I experiment har forskarna visat att det går att få i sig betelnötens aktiva substans genom att hålla den i munnen under en längre tid. Kemiska spår i tänderna förstärker bilden. En teori är att nöten användes för att lindra smärta, kanske tandvärk, eftersom den innehåller naturligt smärtstillande ämnen. Men eftersom nöten i sig skadar tänderna kan bruket ha blivit en ond cykel: kortvarig lindring, men förvärrade problem på sikt.

Fyndet flyttar tidslinjen för människans bruk av berusningsmedel flera tusen år bakåt. Det tidigare äldsta bekräftade fyndet var ölrester från en utgrävning i Israel, daterade till cirka 13 000 år sedan. I Peru har man funnit mescalböna och hallucinogena kaktusar från cirka 10 400 år sedan, kokablad från cirka 8 000 år sedan, och i Sahara spår av psykedeliska svampar från ungefär samma tid. Betelnötsfyndet på Sulawesi är alltså betydligt äldre. Det är också första gången som ett så gammalt skelett kunnat knytas till just detta specifika rusmedel genom tydliga fysiska spår.

Sulawesi har tidigare varit en viktig plats för arkeologer som studerar hur människor spred sig genom Sydostasien. Grottfynd i området har gett kunskaper om tidiga samhällens kost, redskap och bosättningsmönster. Det nya fyndet lägger till en ny dimension: växtbaserade substanser tycks ha ingått i människors liv redan under denna tidiga period. Att två skelett från olika tidsperioder på samma ö uppvisar liknande skador tyder på att kunskapen om betelnöten fördes vidare genom generationer.

Lars Werdelin, professor emeritus i paleobiologi vid Naturhistoriska riksmuseet, har inte varit inblandad i studien. Han säger att fyndet bekräftar att psykoaktiva ämnen har en mycket lång historia hos människan.

– Det här visar att användandet av psykofarmaka går långt tillbaka i mänsklighetens historia. Vi kan konstatera att det inte var den moderna människan som uppfann drogmissbruket.

Werdelin påpekar att andra växter kan ha använts ännu tidigare. Kat i Östafrika och kokablad i Sydamerika är tänkbara exempel, men de lämnar sällan arkeologiska spår. Betelnöten är ovanlig genom att den ger tydliga märken på tänder och käke.

– Jag kan mycket väl tänka mig att redan neandertalarna tuggade i sig psykofarmaka, men det lämnar oftast inga spår, säger Werdelin och fortsätter:

– Det är uppenbart att drogbruket är något som följt mänskligheten genom historien, och som gör så än i dag.