Apartheidminister blir ny USA-ambassadör för Sydafrika

I tövädrets tecken: Sydafrika utser ny ambassadör till USA efter diplomatisk kris

Donald Trump inledde sin andra ämbetsperiod med hårda attacker på Sydafrika som i fjol fick se sin ambassadör Ebrahim Rasool förklarad för persona non grata – icke önskvärd på diplomatspråk. Detta är ett högst ovanligt grepp inom internationell diplomati och signalerade en allvarlig kris i relationen mellan de två nationerna.

Utrikesminister Marco Rubio hävdade att Rasool visat ”antiamerikanska” tendenser efter att ambassadören deltagit i ett panelsamtal där han diskuterat hur vit makt-rörelsen tycktes ha fått inflytande i Washington. Detta uttalande resulterade i de diplomatiska åtgärder som följde.

Nu, mer än ett år senare, tycks relationen mellan USA och Sydafrika vara på väg att tina upp. President Cyril Ramaphosa har utsett expolitikern Roelf Meyer till ny ambassadör i USA, ett strategiskt val för att förbättra de frostiga relationerna mellan länderna.

Meyer har en gedigen politisk bakgrund. Han tjänstgjorde som försvarsminister och senare författningsminister under den sista apartheidregeringen ledd av president FW De Klerk under den kritiska övergångsperioden till demokrati i början av 1990-talet.

Särskilt betydelsefullt är att Meyer var regimens representant i de historiska Codesa-samtalen, där grunderna för den nya demokratin och författningen utformades. Hans motpart i dessa förhandlingar var just Cyril Ramaphosa, och de två har utvecklat en stark vänskaplig relation sedan de genomförde en numera berömd fisketur för att lära känna varandra bättre.

I ett officiellt uttalande säger Ramaphosa att Meyer, som även tjänstgjorde som minister i den första demokratiskt valda Mandelaregeringen och senare anslöt sig till ANC, kommer att ”skydda sydafrikanska intressen väl”. Politiska analytiker har överlag välkomnat beslutet.

Utnämningen av Meyer ses som ett strategiskt drag för att motverka den kritik som framförts från Washington. Under det senaste året har ledande amerikanska företrädare, inklusive Trump-administrationen, spridit påståenden om att det pågår ett folkmord mot sydafrikaner av vit härkomst i landet.

Särskilt vita farmare av boerhärkomst – ättlingar till holländska kolonisatörer som anlände till landet för flera hundra år sedan – har hamnat i fokus för dessa påståenden. I USA har vissa av dem beviljats flyktingstatus och prioriterats i processen för amerikanska uppehållstillstånd. Vid en uppmärksammad och kaotisk pressträff i Vita huset förra året visade Donald Trump upp videomaterial som påstods dokumentera massgravar för mördade vita farmare – påståenden som saknar faktisk grund.

Medan experter är överens om att de amerikanska anklagelserna saknar substans, visar Ramaphosas utnämning av Meyer att han tar relationen till USA på största allvar och vidtar konkreta åtgärder för att säkerställa att banden stärks.

Men utnämningen har väckt blandade reaktioner inom Sydafrika. Meyer, som allmänt betraktas som en pragmatisk reformist i politikens mittfåra, möter kritik från båda sidor av det politiska spektrumet.

Den vänsterradikala ledaren Julius Malema, som vid upprepade tillfällen kritiserat den pragmatiska uppgörelsen som Meyer och Ramaphosa förhandlade fram på 1990-talet, har kallat utnämningen för ”tondöv” i sociala medier.

Från motsatt håll kommer kritik från lobbyorganisationen Afriforum, som representerar konservativa vita farmare. De anser att Meyer svek deras intressen under de avgörande förhandlingarna som ledde till demokratins införande i landet.

Organisationens chef Kallie Kriel uttalar sig kritiskt: ”Hans historia visar att han är en person som är dramatiskt villig att ompositionera sig själv för att det ska tjäna hans egna personliga intressen.”

Parallellt med Sydafrikas diplomatiska utspel har USA också tagit steg för att förbättra relationerna. Förra veckan överlämnade Brent Bozell III sitt kreditivbrev till president Ramaphosa som ny amerikansk ambassadör till Sydafrika.

Dessa ömsesidiga diplomatiska utnämningar signalerar ett potentiellt tödväder i de bilaterala relationerna, även om det återstår att se om de kan övervinna de djupa spänningar som präglat förhållandet mellan länderna under det senaste året.