En djuranalogi blev startskottet för en häftig debatt om vad det innebär att vara dansk. När danska medier granskade de nyvalda folketingsledamöterna efter valet den 24 mars, uppmärksammades ett kontroversiellt inlägg från Nadja Natalie Isaksen i det nationalkonservativa Borgernes Parti på plattformen X.

”En katt blir inte en häst för att den är född i ett stall”, skrev Isaksen om Samira Nawa, vice ordförande i det socialliberala partiet Radikale Venstre. Formuleringen syftade till att ifrågasätta Nawas danskhet trots att hon är född och uppvuxen i landet.

I efterföljande intervjuer försvarade Isaksen sitt uttalande. I Danmarks Radio lanserade hon begreppet ”biologisk danskhet” och förklarade att dansk är något man är, inte något man blir genom medborgarskap. Uttalandet utlöste starka reaktioner från nästan samtliga partier och startade en nationell debatt om identitet och tillhörighet.

## Debatten når nya nivåer

För Samira Nawa, som föddes i Danmark 1988 och växte upp i Roskilde med föräldrar från Afghanistan, blev debatten ett tydligt tecken på hur långt diskussionen om danskhet har förskjutits. På sitt kontor i Folketinget konstaterar hon att det mest absurda var när en annan företrädare för Borgernes Parti kopplade ”biologisk danskhet” till danskarnas förmåga att tåla mjölk.

Mjölk har under senare år blivit en symbol i delar av den internationella extremhögern, där drycken associeras med vit och nordeuropeisk identitet. För Nawa representerar denna typ av retorik en farlig utveckling.

Längs väggen på hennes kontor står valplakaten fortfarande kvar. På varje affisch smälter hennes ansikte samman med någon annans – en kvinna i hijab, en man i turban, en hbtq-person. ”För mig är de alla danskar”, förklarar hon.

## Politiskt dödläge efter valet

I Folketinget i Köpenhamn har det reguljära arbetet stannat av. Drygt en månad efter valet har Danmark fortfarande ingen ny regering. Samira Nawa har suttit i förhandlingar med sittande statsminister Mette Frederiksen för sjunde gången på kort tid, samtidigt som hon hamnat i centrum för debatten om vem som får räknas som fullvärdig dansk medborgare.

Valet den 24 mars resulterade i ett parlamentariskt dödläge där varken det rödgröna blocket med 84 mandat eller det blå blocket med 77 mandat nådde egen majoritet. Mittenpartiet Moderaterne med sina 14 mandat sitter på vågmästarrollen, och förhandlingarna har blivit de längsta i Danmarks moderna historia.

Nawa ville aldrig bli den politiker som enbart pratade om integration och identitet. Under sina sju år i rikspolitiken sedan 2019 har hon fokuserat på arbetsmarknad, jämställdhet, klimat och ekonomi. Men nu tvingas hon ta kampen.

”Det är en attack mot alla i Danmark med liknande bakgrund – tvåspråkiga, personer med utlandsfödda föräldrar eller med en annan tro än majoriteten. Det är därmed en attack mot vår demokrati och hela vårt samhälle”, säger hon.

## En decennielång förskjutning

Erfarenheten speglar en längre utveckling i dansk politik. Under 2000-talet har Danmark blivit känt för sin strama migrationspolitik. Det som började som högerpopulistiska krav har gradvis blivit bred politisk konsensus, där inte minst Socialdemokratiet nu driver frågor om återvandring och noll asylmottagande.

Debatten har förskjutits stegvis. Först handlade det om kriminella, sedan om bidragstagare som skulle lämna landet. År 2019 blev permanenta uppehållstillstånd undantag snarare än regel. Inför valet i mars breddades diskussionen ytterligare när högerpopulistiska Dansk Folkeparti började kräva ”nettoutvandring” av muslimer – att fler med muslimsk bakgrund ska lämna Danmark än som får komma in.

Partiet, som de senaste åren legat nära spärrgränsen, har nu gjort comeback med 9,1 procent av rösterna. Partiledaren Morten Messerschmidt har uttalat att islam fungerar som en kulturellt främmande kropp i det danska folket. I somras skrev han också ”res hem” under ett av Nawas inlägg på Facebook.

”Res hem till vad?”, undrar Nawa, som minns hur hennes föräldrar sa åt henne att gå tyst i trapphuset för att grannarna inte skulle tänka att ”det är invandrarna som inte vet hur man beter sig”. Uppväxten präglades av höga krav på utbildning och arbete, vilket ledde till ekonomiutbildning och jobb på ekonomi- och inrikesdepartementet.

## Forskare varnar för historiska paralleller

Mira Skadegård, diskrimineringsforskare vid Aalborg Universitet, menar att den typen av retorik har funnits även tidigare i dansk politik, men att den nu blivit mer explicit. ”Om man tog citat från 30- och 40-talet och bara bytte ut ordet ’jude’ mot ’muslim’, skulle man nästan tro att det var skrivet i dag”, konstaterar hon.

Hon pekar på att partier som Dansk Folkeparti länge använt en hård retorik om muslimer och invandring, men att uttrycken med tiden blivit mer polerade. Nu ser man i stället nya partier längre ut till höger som inte försöker dölja retoriken på samma sätt.

Enligt Skadegård är det också därför debatten om ”biologisk danskhet” väckt så starka reaktioner. I Norden förknippas rasism fortfarande främst med biologiska idéer om arv och gener. När någon uttrycker sig så explicit känner människor igen den gamla rasismen direkt.

## Paralleller över Öresund

Danmark brukar fungera som en förvarning för svensk migrationsdebatt. Under våren har diskussioner om islam, nationell tillhörighet och vem som fullt ut kan betraktas som svensk eller dansk förts parallellt på båda sidor Öresund.

När Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson i SVT:s dokumentär Makthavarna tog avstånd från idén om en ”blågul islam”, motiverade han det med att islam och svenskhet inte går att förena fullt ut. ”Är man muslim, då skiljer man inte på det världsliga och det andliga”, sade han.

För riksdagsledamoten och tidigare Centerledaren Muharrem Demirok har debatten om Samira Nawa väckt igenkänning. Han har själv beskrivit hur hans svenskhet ifrågasatts trots att han är född i Sverige och har en svensk mamma. ”Det räcker inte längre att göra rätt för sig, vara medborgare eller ens vara född i landet. Man har gått tillbaka till en gammal idé om ’jord och blod'”, säger han.

Demirok oroas över hur denna typ av resonemang numera hörs även i de politiska finrummen. ”Man kan säga sådana saker i talarstolen i både Köpenhamn och Stockholm utan att det blir mer än krusningar på ytan”, konstaterar han.

## Personliga konsekvenser

Politikern Nadja Natalie Isaksen har senare bett om ursäkt för sitt uttalande om katten och stallet och lämnat Borgernes Parti, som i praktiken imploderat efter valet. Men debatten har satt djupa spår.

Samira Nawa berättar att hennes tolvårige son följer rapporteringen och läser kommentarerna på nätet. En dag frågade han henne: ”Varför hatar de dig mamma, vad har du gjort?” Hon tycker inte att det är frågor som ett barn ska behöva gå runt och fundera på.

Samtidigt fortsätter regeringsförhandlingarna i Köpenhamn utan resultat. Nawa, som är 38 år, bor i Roskilde med sin man och två barn, och hennes parti Radikale Venstre fick 5,8 procent i valet, fortsätter att förhandla om Danmarks framtid.

”Vi pratar mycket om trygg arbetsmiljö på danska arbetsplatser. Samtidigt är det okej att introducera rasteorier som bara hör hemma i historieböckerna i Folketinget”, konstaterar hon. Enligt Nawa har debatten förändrats i grunden – från att handla om språk, arbete och integration till att handla om kultur, ursprung och våren 2025 även gener.

”Danmark har nått en gräns för hur mycket migrationspolitiken kan stramas åt. Då flyttas debatten vidare – och man hamnar plötsligt i en retorik som påminner om 1930-talets riktig fula debatt om gener och arvsmassa”, säger hon.