Ebolaviruset har spridit sig till provinsen Södra Kivu i östra Kongo-Kinshasa, tiotals mil från det ursprungliga utbrottets epicentrum i Ituri-provinsen. Detta bekräftades på torsdagen när två misstänkta fall upptäcktes i området, som för närvarande kontrolleras av rebellgruppen M23. Den geografiska spridningen väcker allvarlig oro hos hälsomyndigheter och internationella organisationer.

Spridningen av sjukdomen till nya områden har fått grannlandet Uganda att vidta kraftfulla åtgärder. Landet, som redan har två bekräftade fall av ebola, har som säkerhetsåtgärd beslutat att ställa in flygningar till Kongo-Kinshasa. Beslutet illustrerar den regionala oron för att viruset ska spridas ytterligare i området.

I staden Rwampara i Ituri-provinsen eskalerade situationen dramatiskt när tumultartade scener utbröt vid ett sjukhus. Anhöriga till en person som avlidit i ebola krävde att få tillbaka den avlidnes kropp, vilket ledde till våldsamma protester. Enligt ögonvittnen som Reuters talat med ifrågasatte de anhöriga om personen verkligen hade dött av ebolasmitta.

Protesterna utvecklades snabbt till våldshandlingar. En arg folkmassa samlades utanför sjukhuset och satte eld på tält som tillhör hjälporganisationen Alima. Situationen blev så allvarlig att polisen tvingades ingripa med tårgas och avlossa varningsskott för att återställa ordningen. Händelsen belyser den djupa misstro mot vårdpersonal och myndigheter som finns i området.

Denna misstänksamhet är inte ett nytt fenomen i regionen. Under det tidigare stora ebolautbrottet mellan 2018 och 2020 blev hundratals vårdinrättningar attackerade av både väpnade grupper och civila. Många hjälparbetare varnar nu för att våld i spåren av det nya utbrottet kan försvåra arbetet med att stoppa blödarfebern betydligt.

Den säkerhetspolitiska situationen i östra Kongo-Kinshasa komplicerar bekämpningen av sjukdomen ytterligare. I området är dussintals olika milisgrupper aktiva, vilket skapar en instabil miljö för hjälparbetare. Den utbredda misstänksamheten mot vårdpersonal i kombination med den volatila säkerhetssituationen gör det extremt svårt att genomföra nödvändiga insatser för att stoppa smittspridningen.

En särskilt kritisk aspekt av ebolabekämpningen är hanteringen av avlidna. Begravningar har under tidigare utbrott identifierats som en huvudsaklig smittkälla, eftersom kroppen är mycket smittsam efter döden. Att säkerställa att begravningar genomförs på ett säkert sätt och att kroppen hanteras korrekt brukar pekas ut som en avgörande åtgärd för att få stopp på smittspridningen.

Det aktuella utbrottet har hittills lett till 160 bekräftade dödsfall och 670 misstänkta fall, enligt uppgifter från lokala myndigheter. Dessa siffror understryker allvaret i situationen och behovet av snabba och effektiva insatser.

Särskilt oroväckande är att det handlar om den ovanliga Bundibugyostammen av ebolavirus. Till skillnad från andra stammar av viruset finns det varken något vaccin eller någon behandling mot just denna variant. Bundibugyostammen har en dödlighet på mellan 30 och 40 procent, vilket gör den till ett allvarligt hot mot folkhälsan.

Ett ytterligare bekymmer är att viruset misstänks ha spridit sig under två månaders tid innan det överhuvudtaget upptäcktes. Denna fördröjning i upptäckten har gjort det betydligt svårare att spåra smittkedjor och isolera drabbade personer i tid, vilket har bidragit till den omfattande spridningen.

Den allvarliga situationen ledde till att Världshälsoorganisationen WHO den 17 maj förklarade utbrottet som ett internationellt nödläge. Denna klassificering är WHO:s högsta larmnivå och signalerar att utbrottet utgör ett hot som kräver internationell samordning och resurser.

Ebolavirus är en blödarfeber som främst förekommer i Central- och Västafrika. Sjukdomen sprids via kontakt med kroppsvätskor och tros ursprungligen överföras från fladdermöss till apor och hjortdjur. Människor smittas sedan genom hantering av rått kött från dessa djur. Viruset sprids inte via luften, men kan överföras mellan människor genom kontakt med kroppsvätskor som blod, saliv, svett och avföring.

Den som drabbas av ebola utvecklar hög feber, diarré, kräkningar, hudutslag och ofta svåra blödningar. Historiskt sett har Demokratiska republiken Kongo drabbats av 17 utbrott av ebola, medan Uganda har upplevt 9 utbrott. Det nuvarande läget understryker återigen regionens sårbarhet för denna dödliga sjukdom och de stora utmaningar som finns i att bekämpa den i ett konfliktdrabbat område.