Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha varnar för en eskalerande situation i regionen efter att nya underrättelser pekar mot en förestående rysk offensiv mot norra Ukraina och huvudstaden Kiev. Enligt uppgifterna väntas grannlandet Belarus bli mer direkt involverat i konflikten, samtidigt som Ryssland har levererat kärnvapenammunition till belarusiska lager under en gemensam militärövning.

Sybiha, som betecknas som president Volodymyr Zelenskyjs högra hand, gjorde uttalandet under sitt besök i Sverige i samband med Natos utrikesministermöte i Helsingborg. Han var tidigare biträdande chef på presidentkansliet när Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina i februari 2022.

Utrikesministern beskriver situationen som allvarlig och betonar att Ukraina noggrant följer utvecklingen kring Belarus deltagande. Han pekar särskilt på hur belarusisk infrastruktur används för drönarattacker som syftar till att kringgå det ukrainska luftförsvaret.

Enligt Sybiha handlar det ryska agerandet om medvetna provokationer. Han påpekar att hot om kärnvapen utgör det mest effektiva sättet för Ryssland att skapa rädsla i västvärlden, men understryker samtidigt att detta utgör ett tydligt brott mot FN:s fördrag om icke-spridning av kärnvapen.

Ukraina lämnade in sin ansökan om Natomedlemskap 2022, och flera medlemsländer har sedan dess förespråkat garantier för att ansökan ska godkännas. Samtidigt finns motstånd från tungviktare inom alliansen, särskilt USA och Tyskland, som kräver genomgripande korruptionsreformer innan ett medlemskap kan bli aktuellt.

Sybiha försvarar Ukrainas framsteg på detta område och menar att landet har byggt upp den nödvändiga antikorruptionsinfrastrukturen. Han betonar att reformarbetet fortsätter trots det pågående kriget, eftersom det ligger i Ukrainas eget intresse. Utrikesministern argumenterar för att relationen mellan Ukraina och Nato allt mer bygger på ett ömsesidigt behov.

Han framhåller att det vore strategiskt och ekonomiskt fördelaktigt för alliansen att inkludera Ukraina med dess miljonarmé och dagliga stridserfarenhet. Enligt Sybiha utgör detta det mest kostnadseffektiva sättet att hålla Europa säkert på lång sikt.

Kriget har förvandlat Ukraina till en global drönarmakt, enligt utrikesministern. Han pekar på en snabb expansion av landets försvarsindustri som även europeiska länder kan dra nytta av. Under onsdagen träffade Sybiha Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard för att diskutera det fördjupade försvarssamarbetet mellan länderna.

Ukraina kan numera producera stora delar av sitt eget försvarsmateriel i samarbete med partnerländer, däribland Sverige. Sybiha lyfter särskilt fram stridsfordon 90 som enligt den ukrainska militären hör till de bästa i världen, samt artillerisystemet Archer som beskrivs som fantastiskt.

Nu hoppas Ukraina på framsteg i diskussionerna om Gripen-stridsflygplan. Sybiha syftar på pågående samtal om en potentiell uppgörelse om upp till 150 av Saabs stridsflygplan, som enligt uppgifter kan bli klar inom några månader. En sådan affär skulle markant stärka Ukrainas luftförsvar.

Samtidigt pågår en bredare diskussion om Europas roll i framtida fredsförhandlingar med Ryssland. De USA-ledda samtalen har hittills inte gett några konkreta resultat, vilket öppnar för alternativa diplomatiska vägar.

Enligt Sybiha är en fred utan USA inte realistisk, men Europa kan spela en kompletterande och betydelsefull roll. Han tror att europeiskt engagemang kan påskynda fredsansträngningarna när USA:s diplomati har stannat av, bland annat på grund av situationen i Mellanöstern.

Utrikesministern betonar dock att det inte handlar om att normalisera kontakterna med Ryssland. Diplomatiska initiativ kan behövas för att påskynda processen, men Putin ska fortsatt isoleras internationellt. Sybiha nämner möjligheten av ett sändebud eller en tillfällig diplomatisk plattform som alternativ.

Att USA under president Donald Trump stoppat vapenleveranser till Ukraina och samtidigt gett Ryssland lättnader i bland annat oljesanktionerna ser han som försvårande för fredsprocessen. Sybiha menar att det enda sättet att få Ryssland att ta förhandlingarna på allvar är genom fortsatt tryck, sanktioner, isolering och frysning av tillgångar.

Beslutet att lätta på sanktionerna riskerar att skjuta upp möjligheten att nå fred, enligt den ukrainske utrikesministern. Han ser inga tecken på att Ryssland genuint vill avsluta kriget, utan menar att de snarare ökar sina offensiva operationer.

Samtidigt pekar Sybiha på tecken som visar på ökande press mot den ryska sidan. Han nämner att Ryssland behövde ukrainskt godkännande för att kunna genomföra sin så kallade segerdagsparad den 9 maj i år, vilket han ser som ett verkligt erkännande av Ukrainas militära kapacitet.

Utrikesministern beskriver hur Ukraina numera kan slå mot mål långt inne på ryskt territorium. Han talar om en ny verklighet där det inte finns någon säker plats i Ryssland på grund av Ukrainas ökade kapacitet för långdistansvapen. Eftersom Ryssland förde kriget till ukrainskt territorium, får de nu hantera konsekvenserna på sitt eget, avslutar Sybiha.

Nato-mötet i Helsingborg den 21-22 maj är det första på ministernivå i Sverige sedan landets inträde i försvarsalliansen. Ett trettiotal utrikesministrar väntas delta i mötet, som ses som en viktig del i förberedelserna inför Natotoppmötet i Ankara i juli.