Björn af Kleen: Marco Rubios utspel i Ungern är en varning också till Sverige

I München underströk den amerikanske utrikesministern Marco Rubio nyligen att USA under Donald Trumps ledning inte längre har för avsikt att agera som en ”global välfärdsstat”. Detta budskap signalerar ett tydligt skifte i amerikansk utrikespolitik, där ekonomiskt stöd och säkerhetsgarantier till europeiska allierade inte längre kan tas för givet.

Budskapet kom knappast som en överraskning för de europeiska ledare som deltog i den prestigefyllda säkerhetskonferensen. Tanken att Europa måste bli mer självständigt – både militärt och ekonomiskt – är en uppfattning som även många europeiska politiker nu börjar omfamna som en nödvändig anpassning till den nya politiska verkligheten.

Rubios tal i München mottogs med lättnad av säkerhetspolitiska experter och diplomater. Sveriges representant, den moderate ministern för civilt försvar, observerades till och med ge Rubio stående ovationer – ett tecken på att det europeiska etablissemanget är angeläget om att visa uppskattning för även de minsta tecknen på amerikanskt engagemang.

Men händelseutvecklingen tog en överraskande vändning när Rubio fortsatte sin europeiska turné till Budapest. Där framträdde han tillsammans med den sittande premiärministern Viktor Orbán, som för närvarande ligger efter den mer EU-vänlige utmanaren Péter Magyar i opinionsmätningarna inför valet den 12 april.

I Budapest visade Rubio ett helt annat ansikte. De tidigare reservationerna kring amerikanskt engagemang i europeisk politik var som bortblåsta. Istället deklarerade han ett starkt amerikanskt stöd för Orbáns regering: ”President Trump är djupt engagerad i er framgång, eftersom er framgång är vår framgång,” sade Rubio till den ungerska premiärministern.

Ännu mer anmärkningsvärt var att Rubio antydde att USA står redo att erbjuda ekonomiskt stöd om Ungern skulle hamna i finansiella svårigheter. Detta framstår som en direkt motsägelse till hans tidigare uttalanden i München om att USA inte längre kan agera som en global välfärdsstat.

Rubio förklarade detta ovanliga löfte med hänvisning till den personliga relationen mellan Trump och Orbán. Men det är svårt att ignorera den ideologiska dimensionen i detta närmande. Ungern, under Orbáns styre, har genomfört vad många betraktar som en ”illiberal revolution” – med inskränkningar av mediernas, universitetens och rättsväsendets oberoende, samtidigt som landet distanserat sig från EU och närmat sig Ryssland under Putin.

Denna utveckling speglar Trumps egna auktoritära tendenser i USA. Men löftet om amerikanskt ekonomiskt stöd – förmedlat direkt till en part i en pågående valrörelse snarare än till staten Ungern – ger en oroande inblick i hur Trump avser att bygga internationella allianser under en eventuell andra mandatperiod.

Det tycks handla om en strategi där USA erbjuder ekonomiska fördelar och skydd från tullar och sanktioner till utländska politiker och partier som delar Trumpadministrationens världsbild och som är villiga att utmana befintliga internationella institutioner och överenskommelser.

Med 208 dagar kvar till höstens val i Sverige väcker Rubios direkta inblandning i den ungerska valrörelsen frågor om potentiell amerikansk påverkan i andra europeiska länder. Sverige, som vid flera tillfällen varit föremål för Trumprörelsens intresse, kan mycket väl stå på listan över länder vars politiska utveckling Trumpadministrationen betraktar som särskilt betydelsefull.

Rubios agerande i Budapest kan därför ses som en förvarning till alla europeiska länder vars politiska vägval anses avgörande för vad Trumpadministrationen betraktar som ”den kristna civilisationens fortlevnad” – en kategori där Sverige definitivt ingår.