Kinas och Rysslands militära samarbete har fördjupats betydligt under det senaste året, vilket väcker oro i västvärlden. Enligt uppgifter från underrättelsetjänster i flera europeiska länder har de två stormakterna etablerat ett omfattande utbyte av både militär teknologi och stridserfarenheter.

Under lång tid har rapporter florerat om att Kina levererar högteknologiska komponenter till Ryssland, däribland motorer och elektronik som officiellt är avsedda för civilt bruk. Dessa komponenter kan dock också användas i tillverkningen av militära drönare och andra vapensystem. Denna export har varit avgörande för Rysslands förmåga att fortsätta kriget i Ukraina och vidareutveckla sin militära kapacitet.

Men utbytet är långt ifrån envägs. Enligt uppgifter som tidningen The Economist har fått från personer nära europeiska underrättelsetjänster får Kina i gengäld tillgång till Rysslands mest avancerade militära teknologi och stridserfarenheter. Detta samarbete har intensifierats betydligt, särskilt sedan 2024.

Från och med förra året ska kinesiska soldater ha bjudits in till en militär anläggning nära Volgograd i sydvästra Ryssland. Där har de fått träning i bland annat drönarkrigföring och markstrider, två områden där Ryssland har skaffat sig omfattande erfarenhet genom kriget i Ukraina. Ryssland har också delat med sig av kunskap om tillverkning av avancerade krigsubåtar, en teknologi som är central för maritim krigföring.

Detta kunskapsutbyte är av stor strategisk betydelse för Kina. Trots att landet har stärkt sin militär avsevärt under de senaste åren och har egen avancerad vapenproduktion, saknar den kinesiska försvarsmakten en avgörande komponent: erfarenhet av modern krigföring. Den kinesiska militären har inte deltagit i några stridshandlingar sedan 1979, då landet hade en kortvarig gränskonflikt med Vietnam.

Mycket har hänt inom krigsföring sedan dess. Kanske mest betydande är den revolutionerande utvecklingen av drönarteknologi, där Ukrainakriget har visat hur dessa system kan användas på alla nivåer av strid. Drönare har blivit ett allt viktigare vapen, och praktisk erfarenhet av hur de används och fungerar i verkliga stridsförhållanden är ovärderlig kunskap. Detta är exakt den typ av information som Ryssland nu delar med sig av till Kina.

Det finns även obekräftade underrättelserapporter som tyder på att den kinesiska militären har skickat observatörer till ryskockuperade områden i Ukraina. Alexander Gabuev, analytiker vid tankesmedjan Carnegie Russia Eurasia Centre, förklarar misstankarna för The Economist.

”Misstanken är att kineserna har team nära frontlinjen som lär sig och observerar hur det fungerar operationellt med drönaroperationer, och att ryssarna delger information, precis som ukrainarna gör till västerländska tillverkare”, säger han.

Detta samarbete måste ses i ljuset av Kinas långsiktiga strategiska mål. Kina rustar för att vara redo att ta över Taiwan, den demokratiska önationen som Peking anser vara en del av kinesiskt territorium. Det styrande kinesiska kommunistpartiet har vid upprepade tillfällen klargjort sin ståndpunkt: om Taiwan inte går med på att bli en del av Kina på fredlig väg, är en militär invasion ett reellt alternativ som kinesiska ledare öppet har hotat med.

För Kina är därför kunskapen om modern krigföring, särskilt drönarteknik och amfibieoperationer som skulle krävas vid en eventuell invasion av Taiwan, av yttersta strategisk vikt. Det militära samarbetet med Ryssland ger Peking en unik möjlighet att lära av ett pågående högintensivt krig utan att själv behöva delta direkt.

Det fördjupade samarbetet mellan Moskva och Peking markerar en betydande förskjutning i den globala militära maktbalansen. Medan Ryssland får tillgång till komponenter som är avgörande för dess krigföring i Ukraina, får Kina den stridserfarenhet och operativa kunskap som saknas i dess militär. Detta ömsesidiga beroende stärker banden mellan de två stormakterna ytterligare och utgör en växande utmaning för västvärlden och dess säkerhetspolitiska intressen.