Chatta med USA-experten Jan Hallenberg om attackerna mot Iran

Spänningarna i Mellanöstern trappas upp ytterligare när Donald Trump nu öppet hotar med ännu hårdare attacker mot Iran. Den tidigare presidenten och republikanska presidentkandidaten utesluter inte heller att sätta in amerikanska marktrupper i regionen, ett steg som skulle innebära en betydande upptrappning av konflikten.

Irans senaste motattack har samtidigt dragit in fler länder i området, vilket komplicerar den redan komplexa situationen och skapar oro för en regional storkonfrontation. Utvecklingen i Mellanöstern får nu alltmer kännbara konsekvenser för omvärlden, inklusive effekter på globala energipriser och säkerhetspolitik.

USA-experten Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap och tidigare forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet, analyserar läget som alltmer kritiskt.

”Vi ser nu hur konflikten mellan Israel och Hamas har utvecklats till ett mångfacetterat regionalt krig med risker för global påverkan,” säger Hallenberg. ”Trumps uttalanden är särskilt oroväckande eftersom de kommer under en valperiod i USA, där utrikespolitiska ställningstaganden ofta blir mer polariserade.”

Situationen har eskalerat stegvis sedan oktober förra året, då Hamas attack mot Israel utlöste det pågående kriget i Gaza. Under våren har konflikten breddats genom Israels operationer i Libanon mot Hizbollah och direkta konfrontationer med Iran.

Irans senaste motattack har nu dragit in flera av landets regionala allierade. Stödet kommer främst från den så kallade ”motståndsaxeln” – ett nätverk av Iran-stödda grupper som inkluderar Hizbollah i Libanon, olika miliser i Irak och huthirebellerna i Jemen.

”Det vi ser är klassisk proxy-krigföring där regionala stormakter använder allierade grupper för att utöva inflytande utan direkt konfrontation,” förklarar Hallenberg. ”Men risken för en direkt konfrontation mellan större makter ökar för varje dag.”

Flera bedömare pekar på att konflikten nu riskerar att få långtgående ekonomiska konsekvenser. Oljepriset har fluktuerat kraftigt efter varje ny eskalering, och osäkerheten kring Hormuzsundet – där en betydande del av världens oljetransporter passerar – skapar oro på energimarknaderna.

”Om konflikten eskalerar ytterligare och påverkar oljeexporten från Persiska viken, kan vi se globala prisökningar som påverkar allt från transporter till matpriser,” varnar Hallenberg.

För EU och Sverige innebär situationen också säkerhetspolitiska utmaningar. Flera EU-länder har trupper i regionen, främst inom ramen för fredsbevarande operationer, och europeiska länder är beroende av stabila energiflöden från Mellanöstern.

I Washington pågår intensiva diskussioner om hur administrationen ska hantera situationen. President Biden står inför ett svårt dilemma där han måste balansera stödet till Israel med risken för en bredare regional konflikt.

”Biden-administrationen har hela tiden försökt undvika att dras in i ett fullskaligt krig, men möjligheterna att stå utanför minskar för varje ny attack,” säger Hallenberg.

Särskilt oroande är risken för miscalculation – att någon part gör ett misstag eller feltolkar motståndarens avsikter, vilket kan utlösa en oavsiktlig upptrappning.

FN:s säkerhetsråd har kallats till krismöte, men förväntningarna på konkreta resultat är låga med tanke på det låsta läget mellan västmakterna och Ryssland/Kina i rådet.

”Diplomatiska lösningar blir allt svårare att nå när konflikten har eskalerat så långt,” konstaterar Hallenberg. ”Alla parter är nu låsta i positioner där de måste visa styrka inför sina egna befolkningar.”

Under tiden fortsätter den humanitära situationen i Gaza att förvärras, med över 40 000 döda och en akut brist på förnödenheter. Flera bedömare pekar på att den underliggande Gaza-konflikten riskerar att hamna i skymundan när fokus flyttas till den bredare regionala konflikten.

Hur situationen utvecklas framöver beror mycket på Israels nästa drag och i vilken utsträckning USA kan eller vill utöva inflytande över sin allierade. Samtidigt fortsätter Iran att balansera mellan att visa styrka och undvika en direkt konfrontation med USA.

”De närmaste dagarna blir avgörande för om vi kommer att se en nedtrappning eller en ytterligare eskalering,” avslutar Hallenberg.