Danmark och USA tecknar Grönlandsavtal

Köpenhamn. Danmark och USA har nått en överenskommelse om säkerheten på Grönland, uppger president Donald Trump. Avtalet väntas undertecknas nästa vecka. Enligt den danska statsministerns kansli fastslås att kungarikets suveränitet och territoriella integritet ska respekteras, liksom det grönländska folkets rätt till självbestämmande. Mette Frederiksen säger i ett pressmeddelande att avtalet erkänner dessa principer.

Vad avtalet i övrigt innehåller har inte offentliggjorts. Men det är en markering om att säkerhetsläget i Arktis förändrats. USA har sedan andra världskriget haft militär närvaro på Grönland, framför allt vid Thule Air Base, som i dag kallas Pituffik rymdbas. Basen är en viktig del av Natos radar- och robotvarningssystem i norra Atlanten. Genom att skriva ett särskilt avtal om Grönland lyfter Washington frågan till politisk nivå.

Redan under sin första mandatperiod väckte Donald Trump uppmärksamhet genom att föreslå att USA skulle köpa Grönland. Förslaget avfärdades snabbt i både Danmark och Grönland, men satte ljuset på öns strategiska värde. Under Joe Biden fortsatte USA att närma sig Köpenhamn och Nuuk. Nu är ett formellt avtal på plats, även om detaljerna är hemliga.

Grönland är intressant av flera skäl. Smältande is öppnar nya farleder i Arktis, och Ryssland har byggt upp sin militära förmåga i regionen. Kina har också visat intresse för infrastruktur- och gruvprojekt. USA:s intresse har vuxit i takt med att Kinas närvaro i Arktis ökat. Kina kallar sig för en nära arktisk stat och har investerat i bland annat gruvprojekt och forskning. Det har fått Washington att agera. Danmark har samtidigt ökat sina försvarsutgifter i Arktis, och även Nato har flyttat blicken mot regionen. Det gör att Grönland i dag är en av de hetaste punkterna i västliga säkerhetsstrategier.

Mineralerna är en central del i bilden. I den grönländska berggrunden finns fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller, grafit, uran, zink, molybden och guld. Dessa råvaror behövs i elbilar, vindkraftverk, elektronik och försvarsmateriel. Världsmarknaden domineras i dag av Kina, och både USA och EU letar efter alternativa leverantörer. Några av dessa metaller klassas som kritiska av både EU och USA, vilket innebär att de är viktiga för ekonomin och försvaret men att tillgången är osäker. Grönland pekas ofta ut som en av få västliga regioner med tillräckligt stora reserver.

För gruvnäringen har Grönland länge varit en intressant men svår marknad. Sedan självstyret utvidgades 2009 ligger mineralrättigheterna hos grönländska myndigheter i Nuuk, och gruvintäkter ses som en väg mot större ekonomisk självständighet. Flera internationella bolag har undersökt ön, men få projekt har nått produktion. Kvanefjeldområdet vid Narsaq är ett av de mest omtalade, där Energy Transition Minerals velat utvinna sällsynta jordartsmetaller. Projektet blockerades efter införandet av ett förbud mot uranbrytning. Ett annat uppmärksammat projekt är Tanbreez-fyndigheten i södra Grönland, en av världens största kända förekomster av sällsynta jordartsmetaller, som Critical Metals Corp tog över 2024. Amaroq Minerals arbetar med att återuppta produktionen i Nalunaq-gruvan, en av öns få reguljära gruvor. Flera av dessa projekt har också dragits med juridiska tvister och långa tillståndsprocesser, vilket gjort att aktörer tappat både tid och pengar.

Ett säkerhetsavtal med USA kan indirekt stärka investeringsklimatet. Många gruvprojekt kräver omfattande finansiering, och politiska risker brukar väga tungt när banker och fonder beslutar om pengar. Genom att bekräfta suveräniteten och självbestämmandet minskar osäkerheten kring Grönlands status. Avtalet ger dock inga gröna ljus för nya gruvor. Grönländska myndigheter har varit tydliga med att miljöhänsyn ska väga tungt, och lokalbefolkningen ställer hårda krav på skydd av natur och traditionella näringar.

Dessutom måste bolagen klara av logistiken i ett av världens mest krävande klimat, höga kostnader och svängningar i råvarupriser. Undertecknandet sker enligt kansliet nästa vecka. Den närmaste tiden visar hur avtalet fungerar i praktiken – och inte minst hur det tas emot i Nuuk, som sedan länge kräver att Grönlands egna intressen sätts främst. För försvarspolitiker och gruvbolag är utvecklingen på Grönland en av de frågor som blir viktigast att följa under de kommande åren.