Ungern lättar på Orbáns hbt-lagar

I juni presenterade Ungerns premiärminister Péter Magyar det han kallar ”Operation renande eld” – ett politiskt program med ambitionen att avveckla det system som Viktor Orbán byggt upp. Magyar beskriver det som ett avslut på ”maffiapolitiken” och har bland annat börjat luckra upp delar av den stränga lagstiftning som riktats mot hbt-personer. Human Rights Watch konstaterar att detta är ett steg på vägen, men långt ifrån tillräckligt.

Bakgrunden är väl känd. Under Viktor Orbáns tid vid makten har Ungern allt oftare kritiserats för att avvika från EU:s demokratiska principer. Den ungerska regeringen har fått besk revidering för sin hantering av domstolar, medier och civilsamhälle. Den mest uppmärksammade frågan under senare år har varit den så kallade barnskyddslagen, som antogs 2021. Lagen förbjöd bland annat att skildra homosexualitet eller könsidentitet för personer under 18 år. Den fick skarp kritik från EU-kommissionen, som menade att lagen diskriminerade hbt-personer och stred mot EU:s grundläggande värderingar.

EU-domstolen fastställde 2023 att lagen var oförenlig med unionsrätten. Trots det valde Orbáns regering att inte riva upp den. Lagen fortsatte att skapa oro bland ungerska hbt-organisationer, Pride-arrangörer och föräldrar med barn som identifierar sig som hbt. En rad bibliotek, bokförlag och skolor hamnade i skottgluggen för den nya lagstiftningen.

Nu har den nya ungerska regeringen ändrat kurs. Péter Magyar, som kommit till makten efter en period av starkt missnöje med Orbán och Fidesz, har lovat att rensa upp i det politiska systemet. ”Operation renande eld” har presenterats som ett brett reformprogram som bland annat ska bekämpa korruption och minska den politiska kontrollen över rättsväsendet. En viktig del av programmet är att anpassa Ungerns lagstiftning till EU:s regler, och regeringen har därför börjat förändra de delar av hbt-lagen som väckt mest internationell kritik.

Human Rights Watch menar att förändringarna är otillräckliga. Enligt organisationen har lagen i grunden ett diskriminerande syfte, och det räcker inte med att justera enskilda formuleringar. Hbt-personers vardag påverkas fortfarande av normer, attityder och strukturella hinder. Organisationen understryker att Ungern måste gå längre och helt upphäva lagen samt säkerställa att hbt-personers rättigheter skyddas i praktiken, inte bara på pappret.

Beskeden från Budapest har ändå tagits emot med viss lättnad inom EU. Under flera år har förhållandet mellan Ungern och unionen varit mycket ansträngt. Flera medlemsländer har krävt att Ungern ställs till svars för sina brister i rättsstatens funktion. EU-kommissionen har hållit inne med mångmiljardbelopp i stöd till Ungern med hänvisning till just dessa brister. En mer EU-vänlig politik från den nya regeringen kan öppna dörren för en upptining av de frysta medlen, vilket i så fall skulle ge ett betydande lyft åt den ungerska ekonomin.

Den ungerska ekonomin har under senare år brottats med hög inflation, ett svagt förtroende från investerare och en valuta som periodvis varit pressad. De frysta EU-medlen har varit en källa till oro för både företag och offentliga verksamheter. Många internationella aktörer har avvaktat med att göra nya investeringar i landet. En klar och långsiktig återgång till rättsstatliga principer skulle därför kunna få direkta ekonomiska effekter.

Samtidigt är läget fortsatt osäkert. Viktor Orbáns politiska arv finns kvar i stora delar av statsapparaten, och det är ännu oklart hur djupt den nya ledningen kommer att gå i sina reformer. Péter Magyar har sagt att målet inte bara är att ändra lagar, utan att bryta upp de nätverk av inflytande och korruption som vuxit fram under Fidesz. Det är ett löfte som kräver uthållighet.

Human Rights Watch påpekar att det är viktigt att reformerna inte stannar vid symboliska åtgärder. För att Ungern ska kunna återfå förtroendet i EU krävs verklig förändring av hur lagar skapas, hur medier behandlas och hur medborgare med olika identiteter skyddas. Den nya regeringen har tagit första steget, men vägen tillbaka till ett öppet, inkluderande och rättssäkert Ungern är fortfarande lång.

För omvärlden är utvecklingen i Ungern viktig. Landet är en central aktör i Centraleuropa och en av EU:s medlemsstater som under lång tid utmanat unionens gemensamma värderingar. Om reformerna genomförs på allvar kan det innebära en politisk omsvängning med betydelse för hela EU:s sammanhållning. Det handlar inte bara om Ungerns inre angelägenheter, utan också om framtiden för EU:s rättsstatsprincip och demokratiska standarder.