Eritreanska trupper strider inne i Etiopien

Enligt BBC har ögonvittnen i Tigray rapporterat om stora mängder eritreanska soldater i staden Adigrat, nära gränsen mellan Etiopien och Eritrea. En av dem beskriver hur omkring 40 lastbilar med soldater passerade genom staden och rörde sig söderut. Konvojen uppges ha varit på väg mot Tigrays inland för att möta den federala etiopiska armé som avancerat norrut från provinshuvudstaden Mekelle.

Förra veckan återtog regeringsstyrkorna kontrollen över Mekelle efter en offensiv, sedan rebellgruppen TPLF tidigare tagit kontroll över flygplatsen utanför staden. TPLF, Tigray People’s Liberation Front, styrde Etiopien i närmare tre decennier men marginaliserades efter att Abiy Ahmed blev premiärminister 2018. Gruppen har sedan dess dragit sig tillbaka till sina starkaste fästen i Tigray och bekämpar nu regeringen i Addis Abeba.

Tigray är en bergig och strategiskt viktig region i norra Etiopien, med omkring sju miljoner invånare. Under TPLF:s tid vid makten utgjorde regionen en maktbas för den politiska och militära elit som styrde hela landet. Sedan Abiy Ahmed kom till makten har förhållandet mellan Addis Abeba och Tigray försämrats, och den nuvarande konflikten har lett till hårda strider, stora påfrestningar för civilbefolkningen och ett ökat humanitärt behov i området.

Att eritreanska soldater nu befinner sig i striderna i Tigray markerar en historisk vändning. Det är första gången på 26 år som grannländerna står på motsatta sidor i en öppen konflikt. Under 1998–2000 utkämpade Etiopien och Eritrea ett krig som dödade tiotusentals människor och följdes av två decennier av fientlighet. Relationerna förbättrades dramatiskt efter Abiy Ahmeds maktövertagande. Han slöt fred med Eritrea och fick 2019 Nobels fredspris för uppgörelsen. För bara fyra år sedan stod eritreanska trupper dessutom på den etiopiska regeringens sida i kriget mot TPLF.

Nu har bilden vänt. Eritrea backar i stället TPLF, enligt BBC:s uppgifter. Bakgrunden är bland annat Abiy Ahmeds alltmer aggressiva uttalanden om Etiopiens behov av en hamn vid Röda havet. Etiopien förlorade sin kustlinje när Eritrea blev självständigt 1993 och har sedan dess varit beroende av grannländers hamnar. Abiy har under senare tid gjort klart att han vill ändra på det, vilket skapat kraftiga spänningar med Eritrea och andra länder i regionen. Eritreas president Isaias Afwerki, som styrt landet sedan självständigheten, har tidigare varit en av Abiys närmaste allierade. Dagens uppgifter visar hur djupt den relationen har försämrats.

Samtidigt uppges Eritrea kunna få stöd från Egypten och Sudan. Båda länderna har länge haft konflikter med Etiopien, framför allt om vattnet i Nilen och den enorma dammen GERD, Grand Ethiopian Renaissance Dam, som Etiopien byggt vid Blå Nilen. Egypten och Sudan ser dammen som ett hot mot sin vattenförsörjning, medan Etiopien kallar den avgörande för sin elproduktion. Den exakta formen för eventuellt stöd till Eritrea är dock oklar. Sudan har dessutom en lång och orolig gräns mot Etiopien och har tidigare tagit emot många flyktingar från Tigray.

På papperet är Etiopiens armé troligen starkare än TPLF och Eritrea tillsammans. Men utgången av konflikten kan ändras om utländska aktörer blandar sig i. Det var precis vad som skedde för fyra år sedan, då eritreanska styrkor gick in i Tigray på regeringens sida och bidrog till att slå ned upproret. Nu kan samma typ av interventioner få motsatt effekt. Etiopien är Afrikas näst folkrikaste land, med över 120 miljoner invånare, och en destabilisering av landet skulle få stora konsekvenser för hela Afrikas horn.

Utöver TPLF utmanas Abiy Ahmed av flera andra rebellgrupper. Sammanlagt uppges sju olika grupper ha enats för att försöka störta hans styre. Det innebär att konflikten i Tigray inte är den enda utmaningen för den etiopiska regimen, utan del av en bredare politisk kris i ett av Afrikas folkrikaste och mest strategiskt viktiga länder. Regeringen i Addis Abeba måste samtidigt hantera ett tufft ekonomiskt läge, etniska spänningar och ett ökat internationellt tryck.

Regionen som helhet befinner sig därmed i ett farligt läge. Etiopien, Eritrea, Egypten och Sudan har alla intressen i konflikten, och kombinationen av inre uppror, gränskonflikter och kampen om Nilen gör att utvecklingen i Tigray kan få konsekvenser långt bortom Etiopiens gränser. Den senaste tidens händelser visar hur snabbt allianserna i Afrikas horn kan skifta – och hur ett lokalt maktövertagande i en stad som Adigrat kan bli startskottet på en bredare regional konfrontation.