Expert om Putins hot: Skulle öppna upp en ny front

Rysslands president Vladimir Putin har hotat att beslagta fartyg från västländer, som ett direkt svar på EU:s planer att sälja beslagtagen last från den så kallade skuggflottan. Hotet framfördes under helgen och har redan väckt oro inom sjöfarts- och energisektorerna i Europa. Militäranalytikern Jörgen Elfving påpekar att Ryssland visserligen har kapacitet att genomföra sådana beslag, men att det skulle vara ett riskfyllt steg med potentiellt långtgående konsekvenser.

Den ryska skuggflottan består av ett stort antal äldre fartyg som systematiskt använts för att kringgå de sanktioner som västvärlden infört mot Ryssland efter invasionen av Ukraina. Flottan har bland annat använts för att transportera rysk råolja till köpare i Asien, ofta genom att snabbt byta flagg, ägare och försäkringsarrangemang för att dölja sina verkliga rörelser. EU och flera andra västländer har under det senaste året intensifierat arbetet med att spåra och beslagta dessa fartyg. I flera fall har fartyg stoppats i Östersjön, Nordsjön och andra strategiska farvatten. Nu planerar EU att sälja den beslagtagna lasten, ett steg som Ryssland uppfattar som en direkt provokation.

Enligt diplomatiska källor överväger EU nu att stärka skyddet för sina egna fartyg i internationella vatten, samtidigt som medlemsländerna förbereder sig på olika scenarier. Jörgen Elfving, som länge följt konflikten i Östeuropa, menar att Ryssland har resurser att utföra beslag, men att ett sådant agerande skulle eskalera spänningarna ytterligare. Hans bedömning är att det mest sannolika utfallet är att hotet förblir ett retoriskt verktyg, men att risken för enstaka incidenter inte kan uteslutas.

Bakgrunden till dagens läge finns i de omfattande sanktionspaket som införts sedan februari 2022. Stora delar av den ryska energisektorn har stängts ute från internationella marknader, vilket tvingat Moskva att utveckla alternativa transportvägar och betalningssystem. Skuggflottan är en central del i den strategin. Genom att sälja beslagtagen last vill EU både minska Rysslands ekonomiska intäkter och visa att sanktionerna faktiskt upprätthålls. Marknaden följer utvecklingen noggrant, och oljepriserna har varit volatila under de senaste veckorna. Analytiker varnar för att en eskalering skulle kunna driva upp fraktkostnader och försäkringspremier för tankers i regionen, vilket i slutändan slår mot den globala ekonomin.

Geografiskt sett är Östersjön och Nordsjön särskilt utsatta områden. Många av skuggflottans fartyg opererar just där, och ett hot om beslag av västliga fartyg skulle direkt påverka handelsrutterna i norra Europa. Samtidigt handlar det inte bara om energi – frågan rör även internationell rätt och sjöfartens säkerhet. Enligt folkrätten finns vissa möjligheter för stater att beslagta fartyg, men ett godtyckligt beslag av civila handelsfartyg från en stormakt skulle vara ett allvarligt brott mot etablerade normer. Experter menar att Putin använder hotet som ett förhandlingskort, både internt och gentemot omvärlden, för att markera att Ryssland inte tänker ge vika.

Reaktionerna från västländer har hittills varit återhållsamma, men flera länder har meddelat att de inte kommer att acceptera hot mot sina handelsfartyg. För närvarande pågår diplomatiska samtal på hög nivå, parallellt med att Nato intensifierat övervakningen av sjöfarten i Östersjön. Jörgen Elfving betonar att situationen är svårbedömd och att den kan förvärras snabbt om ett fartyg stoppas under oklara förhållanden.

För Sveriges del är frågan av särskild vikt, inte minst med tanke på landets långa kust och beroende av sjöfart för både import och export. Sverige har tidigare engagerat sig i arbetet med att kartlägga skuggflottans rörelser tillsammans med andra östersjöländer. Den senaste utvecklingen lär sätta ytterligare press på svenska myndigheter att stärka sjöfartsskyddet och samarbeta med internationella aktörer. Händelsen illustrerar hur nära sammanlänkade energi- och säkerhetspolitik är i dagens Europa.

Det återstår att se om EU genomför försäljningen av den beslagtagna lasten och hur Ryssland i så fall svarar. Enligt uppgifter till flera nyhetsbyråer kan de första åtgärderna komma redan inom några veckor. Under tiden fortsätter skuggflottan sin verksamhet, och västvärlden står inför svåra beslut om hur man ska hantera en motståndare som är beredd att bryta mot internationella regler för att nå sina mål. Den senaste tidens händelser visar att kampen om Östersjöns och Europas energiförsörjning långt ifrån är över – tvärtom ser den ut att ha gått in i en ny och farligare fas.