Irans president ber grannländer om ursäkt för attacker

Efter veckor av spänningar och eskalerande konflikter i Mellanöstern kommer nu ett oväntat uttalande från Irans president Masoud Pezeshkian. I statlig iransk tv ber han grannländerna i Gulfregionen om ursäkt för de iranska attackerna som genomförts den senaste tiden.

”Jag vill be grannländerna som attackerats av Iran om ursäkt, å mina egna vägnar”, säger Pezeshkian enligt nyhetsbyrån AP. ”Från och med nu bör vi inte attackera grannländer eller avfyra robotar mot dem, om inte vi själva blir attackerade av dessa länder. Jag tycker att vi bör lösa detta genom diplomati.”

Presidenten avfärdar samtidigt USA:s krav på kapitulation, vilket antyder att Irans regering fortfarande står fast vid sin position gentemot västmakten. Bara timmar efter Pezeshkians uttalande kom ett skarpt svar från USA:s president Donald Trump. Via sin egen plattform Truth Social hotade Trump med attacker mot nya ”områden och grupper av människor” som en följd av vad han beskrev som Irans ”dåliga beteende”.

Mellanösternexperten Alexander Atarodi menar att presidentens uttalande bör tas på allvar. Sedan den högste ledaren ayatolla Ali Khameneis död har maktbalansen i Iran förändrats, och presidenten är nu en av tre personer som styr landet.

”Han har troligtvis kontroll över Revolutionsgardets agerande”, säger Atarodi och bedömer det som sannolikt att Iran kommer att hålla sig till presidentens ord.

Iran tappar militär kapacitet

Bakom den diplomatiska öppningen från Irans sida finns flera faktorer som kan förklara det plötsliga tonfallet. En avgörande anledning är att Revolutionsgardet, enligt experter, börjar få slut på vapen. USA och Israel har genomfört tusentals attacker mot iranska militära mål och har nu etablerat betydande kontroll över Irans luftrum.

”Vilket betyder att varje gång Iran attackerar eller skickar iväg någonting så syns det var de här attackerna kommer ifrån. Allt eftersom man identifierar attackerna så slår man ut dem”, förklarar Alexander Atarodi.

De senaste veckornas utveckling visar tydligt att de iranska anfallen har minskat både i antal och kapacitet. ”Fortsätter den här trenden kommer det inte att finnas mycket kapacitet kvar efter en eller två veckor”, tillägger Atarodi.

Förändrad dynamik i Gulfregionen

Samtidigt sker en förskjutning i regionens maktbalans. Flera Gulfländer omvärderar nu sina relationer till USA, vilket kan tolkas som ett tecken på en glidning bort från västmakten och ett ökat missnöje med USA:s och Israels krigsföring.

I en nyligen publicerad rapport från den amerikanska tankesmedjan Quincy Institute beskrivs hur Qatar och Saudiarabien, traditionellt de största köparna av amerikansk försvarsteknologi, nu omvärderar sitt beroende av USA.

”USA:s arabiska partners såg en gång i tiden USA som sin främsta säkerhetsgarant. Men sedan president Trump återvände till Vita huset 2025 har Mellanöstern upplevt en ökande instabilitet, till stor del driven av israelisk och amerikansk aggression”, konstaterar rapporten.

En opinionsundersökning från Arab Opinion Index visar också att en stor majoritet av den arabiska befolkningen, 77 procent, anser att USA hotar den regionala säkerheten och stabiliteten. Ännu fler, 84 procent, ser Israels politik som ett hot mot regionen.

Diplomatisk öppning mot grannländerna

Enligt Alexander Atarodi försöker den iranska regimen nu dra nytta av denna förskjutning i regionens maktbalans.

”Man vill komma lite närmare Gulfländerna. Det här blir ett sätt att markera att ’det är inte ni som är våra måltavlor, utan det är USA'”, säger han.

Men det finns också ett växande missnöje med Irans krigsföring bland grannländerna. De iranska attackerna har fått stora ekonomiska konsekvenser för regionen. Enligt källor till Bloomberg har Saudiarabien och Iran intensifierat sina samtal för att få ett slut på anfallen.

”Saudiarabien har höjt rösten och sagt att de inte får fortsätta på det här sättet och att man kommer att attackera Iran om de slår mot vitala delar av den saudiska ekonomin, som oljeanläggningar”, förklarar Atarodi.

Presidentens ursäkt kan därför ses som ett försök att minska spänningarna med grannländerna i en tid när Iran står allt mer isolerat militärt och ekonomiskt.