Frankrike utökar antalet kärnvapen – vill öva med Sverige

I den geopolitiska dynamiken skapar Frankrike nya allianser kring kärnvapendoktrin

Frankrike tar nu ett historiskt steg genom att omforma sin kärnvapenpolitik i en alltmer osäker omvärld. Som EU:s enda kärnvapenmakt med ett program helt oberoende av USA, förändrar president Emmanuel Macron landets försvarsstrategi på ett sätt som kan få långtgående konsekvenser för europeisk säkerhet.

I ett uppmärksammat tal vid en marinbas i Bretagne, med en av Frankrikes kärnvapenbestyckade ubåtar som kuliss, målade Macron upp en dyster världsbild. Han pekade på de ökande spänningarna mellan kärnvapenmakter och den växande risken för konflikter.

”Vi genomlever idag på ett geopolitiskt plan en uppbrottsperiod, som är full av risker. Allt fler konflikter involverar kärnvapenstater och antalet stater med tillgång till kärnvapen ökar,” förklarade Macron med hänvisning till konflikterna mellan Ryssland och Ukraina, Indien och Pakistan, samt den senaste tidens utveckling i Mellanöstern.

För att bemöta denna förändrade säkerhetspolitiska verklighet kommer Frankrike att utöka sin kärnvapenarsenal. Ett nytt inslag i strategin är att landet inte längre kommer att offentliggöra antalet stridsspetsar. ”För att kunna vara fri, måste man vara fruktad. Och för att vara fruktad, måste man vara mäktig,” sade Macron.

I dagsläget uppskattas Frankrike ha cirka 300 kärnvapenstridsspetsar, jämfört med Rysslands och USA:s arsenaler på mer än 5 000 vardera. Denna skillnad vill den franska presidenten nu minska, vilket signalerar en ambition att stärka Frankrikes position i den globala maktbalansen.

Det mest anmärkningsvärda i presidentens utspel är dock erbjudandet om ett utökat samarbete med europeiska länder för att stärka regionens gemensamma avskräckningsförmåga. Åtta länder har bjudits in till detta strategiska partnerskap: Storbritannien, Tyskland, Polen, Nederländerna, Belgien, Grekland, Danmark och Sverige.

Danmark har redan bekräftat sitt deltagande. ”Det kan röra sig om övningar,” säger statsminister Mette Frederiksen, medan utrikesminister Lars Løkke Rasmussen understryker att samarbetet ”inte på något sätt ersätter Natos strategiska samarbete, det är komplementärt.”

Även Sveriges statsminister Ulf Kristersson har bekräftat att Sverige kommer att föra säkerhetspolitisk dialog med Frankrike. ”Samtalen kommer att handla om hur Frankrikes nationella kärnvapen skulle kunna bidra till en tydligare gemensam europeisk avskräckning så att ingen främmande makt ens tänker tanken att försöka angripa oss,” förklarade Kristersson i ett videouttalande.

Inledningsvis kommer samarbetet fokusera på kunskapsutbyte och deltagande i franska kärnvapenstyrkors övningar. På längre sikt öppnar dock Macron för möjligheten att franska kärnvapen kan stationeras i andra länder, troligen i form av kärnvapenbestyckade Rafale-plan.

”Vårt strategiska flygvapen kommer att på det viset nå längre in på den europeiska kontinenten. Denna utspridning på europeiskt territorium och samarbetet med andra länders styrkor gör kalkylen svårare för våra motståndare,” förklarade Macron, som dock betonade att beslutsmakten över kärnvapnen alltid kommer att stanna hos Frankrikes president.

I Tyskland finns ett starkt intresse för initiativet. Hemliga samtal har pågått i månader, och nyligen meddelade de franska och tyska regeringarna bildandet av en ”högnivågrupp” för att samordna kärnvapensamarbetet. Gemensamma övningar planeras att inledas senare i år.

Sveriges regering har dock uteslutit kärnvapen på svensk mark i fredstid, vilket ställer frågor kring exakt hur det svenska engagemanget kan se ut.

För Macron representerar denna utveckling en betydande politisk framgång. Redan sedan 2020 har han betonat att Frankrikes ”vitala intressen” har en europeisk dimension och att franska kärnvapen därmed också skulle kunna skydda övriga Europa. Men det var inte förrän Donald Trump hotade Danmarks suveränitet över Grönland som intresset för samarbete verkligen tog fart.

Med bara ett år kvar på sin presidentperiod finns dock frågetecken kring initiativets långsiktighet. Flera ledande presidentkandidater, däribland högerradikala Marine Le Pen, vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon och företrädare för den traditionella högern, har uttryckt skepsis mot Macrons planer. De anser att Frankrikes kärnvapenprogram uteslutande bör vara till för att skydda Frankrike.