En grupp vitklädda israeliska bosättare står på sin terrass och stirrar ner på ruinerna av Jalal Thawils hus i dalen i östra Jerusalemkvarteret Silwan. Området ligger omgivet av branta bergssluttningar, granne med al-Aqsamoskén. På sluttningarnas hus syns nu antingen israeliska flaggor eller stora målningar av ögon. Ögonen är målade av palestinska aktivister och blickar mot både al-Aqsa och hur bosättarna flyttar fram sina positioner.

Jalal Thawil pekar på en tjock stubbe som han har tvingats klyva på mitten. Det är allt som återstår av en vinranka som en gång bildade ett solskydd över en terrass och gav frukt till hela kvarteret. Nu är både terrassen och trädet jämnade med marken.

Över 57 hus i stadsdelen al-Bustan i Silwan har rivits under de senaste två åren, och ytterligare åtta väntas demoleras under de närmaste veckorna. I detta kvarter vill Israel bygga en nöjespark med bibliskt tema. Husen här har länge varit hotade av rivning, men i många år lyckades det internationella samfundet med USA i spetsen hålla emot.

I världens ögon är östra Jerusalem, där Silwan ligger, ockuperat palestinskt territorium. I israeliska ögon är det mark som har annekterats och nu tillhör ett enat, israeliskt Jerusalem. Detta blev tydligt när Israel fick sin mest högerextrema regeringskoalition någonsin i december 2022. Sedan kom Hamas terrorattack den 7 oktober 2023, vilket gjorde denna regering ännu mer inställd på att ”återta” Silwan.

När Donald Trump blev amerikansk president försvann det största motståndet som hindrade Israel från att agera. Den politiska utvecklingen har därmed accelererat processen som länge pågått i stadsdelen.

Jalal Thawil betonar att han har papper på att han äger marken och att han har bott här i hela sitt liv. Hans far föddes också här. Men det spelar ingen roll enligt honom. För palestinier i östra Jerusalem är det i princip omöjligt att få bygglov, vilket många internationella och israeliska jurister vittnat om genom åren.

När familjer växer och husen, ofta daterade långt före Israels grundande 1948, blir för små, bygger många till sist ut utan bygglov. Konsekvenserna kan bli förödande.

I tisdags tvingades Jalal Thawil riva allting. Han kunde välja det, eller att israeliska myndigheter rev huset åt honom. I så fall hade han fått betala tio gånger så mycket. Han jämför valet med att välja mellan mord och självmord.

Den planerade nöjesparken heter ”Kungens trädgård” och ska bland annat innehålla en linbana, ett sju våningar högt judiskt kulturhus och restauranger för turister. Det hela ska byggas ihop med ett turistmål som redan finns i Silwan, en arkeologisk utgrävningsplats som lockar tusentals judiska besökare varje månad.

Denna utgrävning har också påverkat livet i stadsdelen eftersom palestinska hus och vägar har rasat till följd av grävningarna i berget. Utgrävningen fokuserar enbart på att bevisa att det judiska livet kom först till Silwan, eller till ”Davids stad” som israeler kallar området.

En kvinnlig palestinsk historielärare och invånare i Silwan, som inte vill ha sitt namn i tidningen, fnyser åt påståendet. Hon menar att det har funnits liv från alla möjliga folkslag i Jerusalem under tusentals år. Att fokusera enbart på det judiska är snarare att radera historien än att bry sig om den, säger hon.

Jerusalems kommun säger till nyhetssajten +972 att den planerade nöjesparken ”byggs till förmån för alla stadsbor” och att de palestinska husen i al-Bustan är olagligt byggda. Kommunen hävdar att området aldrig var avsatt för bostäder, och att man arbetar med att bygga en park i ett område som lider av en allvarlig brist på öppna offentliga ytor.

Bosättarna på sluttningarna får däremot bygga vad de vill, säger Jalal Thawil där han står intill sin slaktade vinranka. De drar in vatten och har grönskande trädgårdar på ockuperad mark.

Kommunen hävdar att man har arbetat för att hitta en lösning tillsammans med de palestinska invånarna, men det förnekas med kraft av al-Bustans föreningsledare Fakhri abu Diab. Han bor granne med familjen Thawil, i en husvagn. Hans eget hus har också rivits.

Under flera år har lokalbefolkningen, med hjälp av ingenjörer och arkitekter, lämnat in olika förslag på hur stadsbilden kan bevaras i området och hur man kan skapa grönytor. Men kommunen har aldrig velat lyssna, enligt abu Diab.

Den israeliska människorättsorganisationen B’tselem kallar det som pågår i Silwan för ”etnisk rensning”. Den anklagelsen slår Jerusalems vice borgmästare ifrån sig. Han heter Arieh King och är även ledare inom bosättarrörelsen.

King säger att de antisemitiska organisationerna i Israel och utomlands inte skulle framföra påståenden om etnisk rensning om en kristen familj i Nederländerna, via ett nederländskt domstolsbeslut, vräkte en familj av syriska migranter som hade ockuperat deras egendom i Amsterdam. Han anser att det är dags för detta antisemitiska hyckleri att försvinna från den offentliga debatten.

Arieh King kallar palestinierna i Silwan för ”arabiska husockupanter” och påstår att de bor i hus som köpts av judar innan staten Israel skapades 1948. Att de allra flesta, liksom Jalal Thawil, har papper på att de äger sin mark, bryr han sig inte om.

Jalal Thawil bor nu i ett tält, en presenning som har hängts över ett par stolpar som ännu står kvar. Han berättar att israeliska representanter kom till honom för sex år sedan, 2020, och erbjöd honom pengar för hans mark. De ville ha den för att bygga sin nöjespark, men Jalal Thawil tackade nej.

Det handlar om hans familjs historia, och den säljer man inte. Men nu försöker de i stället ta marken från honom. Det blir svårare och svårare att leva, för varje år, för varje månad, för varje dag, säger han.

Det råder kaos och alla hans ägodelar är utspridda överallt. Familjen vet inte vad de ska göra. Men de kommer att stanna till sista andetaget och inte servera sin mark på guldfat, betonar Jalal Thawil.

Enligt den israeliska zonindelningspolitiken kan palestinier bygga på 13 procent av marken i östra Jerusalem, ett område som redan är kraftigt bebyggt. Det får till följd att de bygglov som beviljas palestinier varje år är långt under efterfrågan.

EU, USA och FN har flera gånger riktat kritik mot Israels husrivningar och vräkningar på palestinsk mark. 2017 röstade Knesset igenom en lag, kallad ”Kaminitz Law”, som ytterligare ökade pressen på palestinier i hus utan bygglov. Lagen innebär bland annat att israeliska myndigheter har rätt att på egen hand ta beslut om rivningar, utan domstolsbeslut, vilket har gjort processen från beslut till genomförande snabbare.