Han vill stärka banden till Putin – och får ökande stöd i Italien

Det var högsommar och bensinpriserna i Italien hade stigit till den högsta nivån på fyra år. Roberto Vannacci var på badsemester, men ägnade ändå tid åt att publicera en video i sociala medier. Med bar överkropp och ett halssmycke i form av en dubbelyxa – en symbol som i Italien ofta kopplas till den fascistiska orden Ordine Nuovo – förklarade han vad han såg som orsaken till de höga priserna vid pump: pengarna till Ukraina, ukrainska drönare mot ryska raffinaderier och en rysk exportblockad mot Europa.

Det sista påståendet är felaktigt. Det är EU som stoppat importen av rysk olja och gas, genom de sanktioner som införts mot Ryssland. De flesta experter pekar i stället på en annan huvudförklaring till sommarens bränslepriser: konflikten mellan USA och Iran och oron kring Hormuzsundet, en av världens viktigaste transportleder för olja. Sundet har under flera månader varit nästan helt stängt, och en långdragen blockad skulle få omedelbara effekter på den globala oljeprisnivån. Italien, som är starkt beroende av importerad energi, är särskilt känsligt för sådana störningar.

Vannacci valde ändå att rikta udden mot Ukraina. Det är ett mönster som går igen. Den 57-årige politikern är en ovanlig figur i italiensk politik. Fram till 2023 var han yrkesmilitär och tjänstgjorde i specialförband i Afghanistan, Libyen och Irak. Åren 2021–2022 var han militärattaché vid Italiens ambassad i Moskva, där han på nära håll följde hur relationerna mellan Ryssland och väst försämrades. Efter hemkomsten skrev han en bok där han hävdade att Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina pressats fram av Natos expansion. Han uttryckte också beundran för Ryssland och skrev nedlåtande om homosexuella och kvinnor. Boken ledde till att han tvingades lämna det militära.

Därmed öppnade sig en väg in i politiken. Det högerradikala partiet Lega erbjöd honom en plats på sin lista i EU-valet 2024. Legas ledare Matteo Salvini har länge varit en av de mest uppmärksammade Putin-sympatisörerna i Europa, men efter att Lega gick in i Giorgia Melonis regering har han tvingats acceptera en mer ukrainavänlig linje. Meloni själv har vunnit respekt i EU för sitt agerande, men spänningarna inom högerkoalitionen finns kvar.

Vannacci lämnade så småningom Lega men satt kvar i Europaparlamentet. I februari lanserade han sitt eget parti, Nationell framtid (Futuro Nazionale). På bara ett halvår har partiet gått från ingenting till åtta procent i opinionsmätningarna och är nu större än både Lega och Forza Italia, Melonis andra regeringspartner. Partiet föreslår bland annat att Medelhavets patriarkat ska återupprättas, att papperslösa invandrare ska massdeporteras, att föräldrar ska kunna rösta för sina minderåriga barn och att barn med funktionsnedsättningar ska placeras i särskilda skolklasser.

Vannacci återkommer ofta till kravet på ett närmande till Ryssland och ett totalstopp för stödet till Ukraina. Budskapet har en bredare grogrund i Italien. Enligt Pew Research Center uppgav 20 procent av italienarna i våras att de har förtroende för Vladimir Putin. Motsvarande siffra i Sverige är 6 procent. Bland väljare som stödjer Melonis parti Italiens bröder är förtroendet ännu högre: 28 procent. Det gör premiärministern sårbar, särskilt om Nationell framtid fortsätter att växa.

En mätning från institutet SWG i början av september visar att Italiens bröder fortfarande är störst med 26,8 procent, följt av Demokratiska partiet på 20,6 och Femstjärnerörelsen på 12,5. Nationell framtid får 7,7 procent, medan Forza Italia får 6,9, rödgröna AVS 6,8 och Lega 5,7. Siffrorna innebär att Vannacci skulle kunna bli vågmästare efter nästa års parlamentsval. Frågan är om Meloni i så fall är beredd att ändra sin linje i Ukrainafrågan.