Här är ryska skuggflottans ”parkeringar” i Östersjön

Drygt 20 fartyg ligger för närvarande ”parkerade” mitt i Finska viken, ungefär 70-80 kilometer från Helsingfors i norr och Tallinn i söder. Ett annat kluster av fartyg befinner sig längre in i viken, mellan de ryska hamnarna Ust-Luga och Primorsk – båda centrala i den ryska oljeexporten och mål för ukrainska attacker under våren.

Dessa tillfälliga ansamlingar av fartyg började uppstå i mars, vilket bekräftas av satellitbilder från området. Under månadsskiftet mars-april genomförde Ukraina flera attacker mot hamnarna i regionen, och veckorna därefter samlade sig allt fler fartyg ute till havs.

– De skador som hamnarna fått av ukrainska drönarattacker gör att produktions- och lastkapaciteten är begränsad. Man kan inte lasta som tänkt och då ansamlas fartygen där. De här fartygen som är utanför systemet i övrigt har inte så mycket annat att göra, de är inte välkomna i andra hamnar, förklarar Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan.

Han tillägger att fartyg normalt undviker att ligga länge till havs eftersom stilleståndstid är kostsam för rederierna. Mindre grupperingar av den så kallade skuggflottan – fartyg som kringgår internationella sanktioner – ligger även i vänteläge närmare Sankt Petersburg.

Situationen i Hormuzsundet har paradoxalt nog gynnat Rysslands oljeexport. I mars lättade USA tillfälligt på sanktionerna mot rysk olja på grund av blockaden utanför Iran. Samtidigt intensifierade Ukraina sina attacker mot rysk oljeindustri. Reuters rapporterade att Ukrainas upprepade drönarattacker mot de ryska Östersjöhamnarna ledde till att oljeexporten fick pausas i slutet av mars.

Färska satellitbilder från förra veckan visar fortfarande tydliga spår av förstörelse – sönderbrända lagringstankar som överensstämmer med bilder tagna direkt efter attackerna.

Bland fartygen som ”parkerat” mellan Estland och Finland finns minst sex oljetankrar och lastfartyg som är upptagna på EU:s sanktionslistor. I klustren längre in i Finska viken är de sanktionerade fartygen ännu fler – närmare 20 stycken utanför hamnen Ust-Luga.

Majoriteten av fartygen i dessa ”parkeringar” seglar under flagg från Sierra Leone, Kamerun och Oman. De är vanligtvis omkring 20 år gamla eller äldre och har bytt namn flera gånger under de senaste åren – ett typiskt mönster för fartyg som försöker undvika sanktioner. Detta gäller både de officiellt sanktionerade fartygen och de som ännu inte hamnat på EU:s listor.

– Bulklast och spannmål till exempel leder inte automatiskt till sanktioner. Men där ser vi ändå lite samma typ av fartyg, för de seriösa redarna åker ogärna med last från Ryssland, säger Hans Liwång.

Trots EU:s sanktioner kan dessa fartyg operera relativt fritt på internationellt vatten. Mattias Lindholm, presschef på Kustbevakningen, förklarar dock att ”parkeringarna” med största sannolikhet hålls under noggrann övervakning av finländska och estniska myndigheter.

– Det är ju deras absoluta närområde, säger han.

Kustbevakningens samarbete med sina finländska motsvarigheter har utvecklats och intensifierats under de senaste åren. De delar regelbundet information med varandra.

– De vet att vi har bra koll och vi vet att de har bra koll. De behöver kanske inte informera oss att ett fartyg börjat röra på sig, det upptäcker vi själva. Men vi delar väldigt mycket information med varandra och det samarbetet är viktigt, förklarar Lindholm.

Svenska Kustbevakningen har bordat fartyg från skuggflottan vid fem tillfällen under våren, senast förra veckan. Enbart EU-sanktioner är dock inte tillräcklig grund för ingripande – det krävs misstankar om falsk flagg eller andra oegentligheter.

– När vi beslutar om ett ingripande har vi underrättelser till grund för det. Var de kommer ifrån kan vi inte gå in på, men ju mer information vi har desto bättre. Det vidtas också en brottsutredning sedan. Det finns ett flöde av information där man begär och lämnar ut, säger Mattias Lindholm.

Östersjöhamnarna har fått ökad betydelse för Rysslands export sedan invasionen av Ukraina inleddes. Under den senaste månaden har omkring 50 fartyg med EU-sanktioner passerat in i Finska viken. Ett typexempel är den omanflaggade oljetankern Achilles, som i mitten av april passerade genom Östersjön, in i Finska viken, för att sedan vända vid Primorsk och ligga utanför hamnen i nästan en vecka innan den slutligen kunde lasta och fortsätta sin resa mot Egypten.

Situationen illustrerar tydligt hur Ryssland fortsätter att anpassa sina exportvägar trots internationella sanktioner och ukrainska angrepp, samtidigt som övervakande myndigheter runt Östersjön intensifierar sitt samarbete för att hålla dessa fartygsrörelser under uppsikt.