”Horribelt och moraliskt förkastligt” – stark kritik mot planer på livesänd avrättning

Pentagon har beslutat att dödsdömde Nidal Hasan ska arkebuseras. Avrättningen ska sändas live, och vem som helst ska kunna följa den. Beskedet kom sent i går kväll från USA:s försvarsminister Pete Hegseth. Nidal Hasan, 56, är dödsdömd för masskjutningen på militärbasen Fort Hood i Texas 2009, där 13 personer dödades och ett trettiotal skadades. Han dömdes till döden 2013.

Beslutet har redan väckt skarp kritik. Fredrik Bergman Evans, jurist och chef för Centrum för rättvisa, en oberoende organisation som arbetar för enskildas grundläggande fri- och rättigheter, kallar det horribelt. Han menar att såväl lagligheten som moralen kan ifrågasättas. Det förtjänar definitivt omvärldens fördömande, säger han.

En central juridisk fråga är om en livesänd avrättning strider mot det konstitutionella förbudet mot grym och ovanlig bestraffning. Bergman Evans utgår från att frågan kommer att prövas i domstol. Sedvanliga regelverk kring avrättningar föreskriver normalt att närvaron begränsas till en mindre krets vittnen, exempelvis anhöriga och pressrepresentanter. Syftet är att ge allmänheten insyn utan att göra själva avrättningen till ett offentligt skådespel.

En juridisk process kan dock bli svår. USA:s högsta domstol har en starkt konservativ majoritet och tolkar ofta konstitutionen ur ett historiskt perspektiv. För några hundra år sedan var offentliga avrättningar normen i rättssystemet. Därför är det inte självklart att domstolen skulle se en direktsändning som grundlagsstridig.

Adam Hjorthén, docent i historia och föreståndare för Svenska institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, säger att politisk kritik från republikanskt håll skulle kunna påverka utvecklingen. Om kritiken blir stark, särskilt inför höstens mellanårsval, kan beslutet stoppas. Hjorthén menar att utspelet ligger i linje med Hegseths budskap under det senaste året. Försvarsministern har betonat militär styrka, orderlydnad och vikten av att inte visa sig svag. Hans personliga och religiösa övertygelse om rätt och fel gör en offentlig avrättning mindre förvånande.

Hjorthén framhåller också att det i en amerikansk kontext är betydelsefullt att Hasan inte är vit. För många icke-vita amerikaner väcker offentliga avrättningar associationer till en lång historia av lynchningar och statligt våld mot svarta. Det kan fördjupa de politiska spänningarna i ett USA som redan är djupt splittrat.

Han är tveksam till att Trumpadministrationen kommer att bry sig om internationella fördömanden. Det handlar enligt honom om en administration som ogärna vill visa sig svag och ge eftergifter under kritik.

Fredrik Bergman Evans tror att fördömandena kommer, från enskilda länder och från EU. Han ser dock en risk att stater avstår från att kritisera USA av rädsla för handelshinder. Utvecklingen går åt fel håll, konstaterar han.

Offentliga avrättningar förekommer fortfarande i länder som Iran och det talibankontrollerade Afghanistan. USA har inte genomfört någon lagligt sanktionerad offentlig avrättning sedan 1936. Exekutionsplutoner har en lång historia inom den amerikanska militärrätten, och flera delstater tillåter metoden. Det unika med Pentagons besked är att avrättningen ska sändas i realtid. Enligt Reuters känner experter inte till något annat land som i dag livesänder en laglig avrättning.

Nidal Hasan dömdes 2013 för masskjutningen på Fort Hood. Han var vid tiden officer och psykiater i armén. Den 5 november 2009 sköt han ihjäl 13 personer och skadade ett trettiotal. Dådet beskrivs som en av de värsta skottlossningarna på en amerikansk militäranläggning. Det har också väckt frågor om säkerhet och extremism inom de väpnade styrkorna.

Beskedet kommer i en tid då dödsstraffet åter är en het politisk fråga i USA. Flera delstater har de senaste åren sökt nya avrättningsmetoder efter att giftinjektioner ifrågasatts. Arkebusering har därmed fått förnyad aktualitet, även om metoden fortfarande är ovanlig.

Hur Pentagon går vidare med beslutet återstår att se. Rättsliga prövningar och politiska påtryckningar lär följa.