Spänningarna i Mellanöstern har åter trappats upp efter israeliska luftanfall i södra Libanon och Beiruts södra förorter under söndagen. Attackerna hotar nu att kullkasta de pågående fredsförhandlingarna mellan USA och Iran, som under den senaste veckan sett ut att närma sig ett genombrott.

Mohammad Bagher Ghalibaf, talman i Irans parlament, har skarpt kritiserat de israeliska anfallen och menar att de visar att USA ”antingen inte har viljan eller förmågan att uppfylla sina skyldigheter”. Uttalandet kommer vid en kritisk tidpunkt då diplomatiska ansträngningar pågår för att nå en överenskommelse mellan de två länderna.

Det planerade avtalet mellan Iran och USA förväntas även omfatta bestämmelser om Israels militära operationer i Libanon, vilket har varit ett centralt krav från den iranska sidan. Fredssträvandena har tidigare hotats av liknande israeliska offensiver. I dessa fall har Iran protesterat kraftfullt, vilket har fått USA att reagera och pressa Israel att minska intensiteten i sin krigföring.

Den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahu har dock öppet uttryckt sitt motstånd mot avtalet i dess nuvarande utformning. Tillsammans med försvarsminister Israel Katz beskrev han söndagens militära operationer som ett svar på att tre drönare ska ha avfyrats mot norra Israel. ”Israel kommer inte att tolerera eldgivning mot sitt territorium”, löd budskapet enligt israeliska medier.

Den israeliska hållningen har väckt stark reaktion från iransk sida. Mohammad Jafar Asadi, vice chef för det iranska militära högkvarteret Khatam al-Anbiya, varnade för att ”utan tvekan kommer dessa brott inte att förbli obesvarade”. Uttalandet antyder att Iran kan komma att svara militärt på de israeliska attackerna.

Trots de ökade spänningarna fortsätter de diplomatiska insatserna. Under söndagen anlände en delegation med medlare från Qatar till Teheran i ett försök att ändå slutföra ett avtal. President Donald Trump hade på lördagen via sociala medier uppgett att ett avtal skulle undertecknas på söndagen, som sammanföll med hans 80-årsdag.

Den qatariska tv-kanalen al-Arabiya har rapporterat att avtalet ska skrivas under vid ett digitalt möte mellan USA:s vicepresident JD Vance och Mohammad Bagher Ghalibaf. Enligt kanalens källor ska den kommersiella sjöfarten därefter släppas igenom det strategiskt viktiga Hormuzsundet och USA ska avsluta sin blockad av iranska hamnar.

Dessa uppgifter står dock i direkt motsats till officiella uttalanden från Iran, som hävdat att det inte är aktuellt att skriva under avtalet under helgen. Den iranska försiktigheten tycks ha grund i flera olösta frågor som fortsatt utgör hinder för en överenskommelse.

En central stötesten i förhandlingarna handlar om ekonomi. Iranska olje- och gasintäkter på uppemot 24 miljarder dollar har frysts som en följd av amerikanska sanktioner mot landets kärnvapenprogram, enligt den qatariska tv-kanalen al-Araby. Iran kräver tillbaka dessa medel som en del av överenskommelsen.

Vicepresident Vance sade i fredags att pengarna först kommer att frigöras om Iran lever upp till sina åtaganden i avtalet. Men enligt ett utkast av överenskommelsen som nyhetsbyrån Reuters har tagit del av, ska USA faktiskt börja betala tillbaka tillgångarna som en integrerad del av avtalet, inte i efterhand.

Den planerade överenskommelsen innebär inledningsvis en förlängd vapenvila i 60 dagar. Under denna period ska nya förhandlingar äga rum i syfte att nå en mer permanent och hållbar överenskommelse mellan parterna.

Hormuzsundet, som är en central del av förhandlingarna, är ett av världens mest strategiska vattenleder. Omkring en femtedel av världens oljetransporter passerar genom sundet, vilket gör det till en kritisk punkt för den globala energiförsörjningen. Irans hot om att blockera sundet under perioder av höjd spänning har tidigare fått världsmarknaderna att reagera kraftfullt.

Situationen illustrerar den komplexa maktbalansen i regionen där Israel, Iran och USA alla har olika intressen som måste vägas mot varandra. Medan USA försöker nå en diplomatisk lösning med Iran, måste man samtidigt hantera sin traditionella allierade Israels säkerhetsintressen och Netanyahus motvilja mot överenskommelsen.

Huruvida förhandlingarna kommer att lyckas trots de senaste dagarnas upptrappning återstår att se. Mycket tyder på att vägarna till fred i Mellanöstern fortsatt är kantade av betydande utmaningar och djupt rotade motsättningar mellan de inblandade parterna.