Karin Eriksson: Hybridkriget kan komma mycket nära

En dansk militärhelikopter utsattes på tisdagen för nödraketer avfyrade från en rysk fregatt på internationellt vatten utanför Gedser på Falster. Ingen ska ha skadats, men en av raketerna passerade nära helikoptern. Danmarks statsminister Mette Frederiksen skriver i ett uttalande att händelsen visar på ett mönster av alltmer aggressivt ryskt uppträdande. ”Ryssland vill skrämma och splittra”, säger hon och tillägger att landet intensifierar sitt hybridkrig mot Europa.

Utrikesminister Lars Løkke Rasmussen fördömer beskjutningen som ”helt oacceptabel” och har kallat till sig Rysslands ambassadör i Danmark, Vladimir Barbin. Barbin avvisar kritiken och hävdar att det i stället var den danska helikoptern som gjorde en farlig manöver. Under tisdagen samlades danska försvarspolitiker för att diskutera händelsen.

Incidenten sätter strålkastarljuset på Östersjöns strategiska betydelse. Nästan hälften av den ryska oljeexporten går från Finska viken genom Öresund och Stora Bält vidare till Nordsjön och köpare som Indien och Kina. De transporter som passerar de danska sunden är avgörande för den ryska ekonomin och därmed för Moskvas möjligheter att finansiera kriget i Ukraina. För västvärlden är sunden en flaskhals där sanktioner och pristak på rysk olja faktiskt kan få effekt.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har EU, USA och andra länder infört omfattande sanktioner mot rysk energi. För att kringgå dem har Ryssland byggt upp en skuggflotta: äldre tankfartyg med bekvämlighetsflagg och oklart ägande som kan lasta olja i ryska hamnar och segla vidare till andra marknader. Granskningar i flera medier har visat att fartygen skyddas av ryska örlogsfartyg och att uniformerad personal kan finnas ombord. Skuggflottans rörelser följs noga av Nato och EU, men att stoppa den är juridiskt svårt så länge fartygen befinner sig på internationellt vatten. Det geopolitiska spelet kring Danmark handlar därför inte bara om militär närvaro, utan också om energiflöden, handel och kontroll av kritiska farleder.

Parallellt har Ryssland anklagats för sabotage mot undervattenskablar och störningar av GPS-signaler i Östersjön. Den spanska tidningen El País pekade i maj på Öresund som en ny front i Rysslands hybridkrig mot Nato. Hybridkrigföring handlar om en blandning av militära och icke-militära medel: cyberattacker, desinformation, påverkan och militära markeringar. Den senaste incidenten med nödraketerna passar in i det mönstret.

Danmarks säkerhetspolitiska läge har också en bredare dimension. Den senaste tiden har USA:s president Donald Trump återigen väckt uppmärksamhet med uttalanden om Grönland, och en karta där den danska autonoma regionen täcks av en amerikansk flagga har skapat reaktioner. Mitt i denna geopolitik gör Ryssland en markering i danska vatten. Händelsen illustrerar hur en liten stat kan hamna i kläm mellan stormakternas intressen. Som Nato-medlem har Danmark en nyckelposition vid de danska sunden, och sedan Finland och Sverige gick med i alliansen har Östersjön fått en allt större militärstrategisk betydelse.

För svensk del ligger Gedser nära. Avståndet till Smygehuk är drygt tolv mil fågelvägen, och från södra Falster till Malmö är det ungefär arton mil landvägen. Det innebär att hybridkriget inte är något som bara utspelar sig i fjärran. Incidenten visar att det kan ske i omedelbar närhet till den svenska kusten.

Hur Danmark och dess allierade svarar på den ryska fregattens agerande blir ett test för hela Natos förmåga att hantera hybridkrigföring. Den danska regeringen har redan markerat att man ser allvarligt på händelsen. Ryssland å sin sida försöker måla ut sig som den part som reagerar på västliga provokationer. Den konkurrerande berättelsen om vad som egentligen hände utanför Gedser är i sig en del av den informationskamp som pågår i Östersjön.