Oviss framtid för vapenvilan mellan USA, Iran och Israel

Vapenvilan mellan USA, Israel och Iran närmar sig sitt slut, men exakt när den upphör är fortfarande oklart. Enligt de ursprungliga planerna skulle den avslutas på tisdagskvällen amerikansk tid, men i en färsk intervju med Bloomberg uppger Donald Trump att den gäller fram till onsdagskvällen.

Osäkerheten kring vapenvilan är bara en av många frågor som kvarstår. De senaste dagarna har motstridiga signaler kommit om huruvida USA och Iran kommer att mötas för fredsförhandlingar eller inte.

Ett tydligt exempel på förvirringen är vice president JD Vances närvaro – eller frånvaro – i medlarlandet Pakistan. Budskapen från Donald Trump och Vita huset har varierat kraftigt. Först hette det att Vance inte skulle delta i samtalen, sedan att han var på väg till huvudstaden Islamabad, och därefter att han skulle resa ”snart”. De senaste uppgifterna från källor till nyhetsmedierna Axios och CNN indikerar att vicepresidenten förväntas resa dit under tisdagsmorgonen, amerikansk tid, med eventuella förhandlingar som kan inledas på onsdagen. Läget beskrivs dock fortfarande som ”flytande”.

Från iranskt håll har parlamentets talman Mohammad Bagher Ghalibaf deklarerat att landets delegation inte kommer att förhandla under hot. Källor till New York Times uppger dock att han kan tänka sig att resa till Islamabad under förutsättning att även JD Vance infinner sig.

Jan Hallenberg, associerad seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, menar att de motstridiga signalerna beror på att parterna försöker positionera sig gentemot varandra. Ingen av sidorna är villig att skicka sina representanter till ett möte om inte motpartens högsta företrädare också närvarar.

”Det finns också en väldigt stor osäkerhet om vad man kan nå fram till,” förklarar Hallenberg.

Ett ytterligare komplicerande element är att den iranska delegationen tycks vara internt splittrad, enligt källor till CNN. Förutom talmannen och utrikesminister Abbas Araghchi ingår även representanter från Islamiska revolutionsgardet i gruppen.

”En del vill kanske förhandla. En del andra, som det här revolutionsgardet, vill kanske inte förhandla,” säger Hallenberg.

Ett annat grundläggande problem är att kriget har präglats av oklarheter kring vem som har uppnått vilka mål och vilka effekter olika insatser har fått. Båda parter anser sig ha vunnit konflikten, vilket avsevärt försvårar möjligheterna att nå en överenskommelse eller ens samlas vid förhandlingsbordet.

”Normalt sett är det ena parten som mer eller mindre dikterar villkoren. I det här fallet försöker båda parter göra det,” påpekar Hallenberg.

Lars-Johan Åge, professor i förhandling och medling vid Högskolan i Gävle, ser dock en potentiellt positiv aspekt i den spretande retoriken.

”Det kan vara ett tecken på att man går från en fas till en annan och att man vill stärka sina positioner inför den fasen. Det är den optimistiska tolkningen,” säger han.

Professorn tror att förhandlingar redan kan pågå bakom stängda dörrar och att dessa nu går in i ett särskilt känsligt skede.

”Det går från retorik och lite psykologiskt spel mot hemmapubliken till att man förhoppningsvis försöker närma sig kärnfrågorna. Det kan sedan leda till ett sammanbrott eller att man hittar någon form av lösning.”

För både USA och Iran handlar mycket om att framstå som starka och segerrika inför den inhemska opinionen. Båda ländernas ledningar har ett starkt intresse av att behålla makten och måste därför ta hänsyn till hur deras agerande uppfattas på hemmaplan.

”Båda parter har som kanske sitt största intresse att man vill sitta kvar vid makten. Det måste man väga in här, att de har en publik som sitter och tittar på,” förklarar Åge.

Experterna har svårt att förutse det slutliga utfallet. Jan Hallenberg tror att både USA och Iran måste kompromissa om de ska kunna ta nästa steg i processen.

”Jag tror väl fortfarande att det blir någon form av förhandlingar. Men det är väldigt svårt att veta. Och om de leder till någonting, det är en annan fråga.”

Den närmaste tiden blir avgörande för om parterna lyckas etablera en förhandlingslösning eller om regionen riskerar att åter dras in i en upptrappning av konflikten.