Kreml anlitar privata bolag för att locka utländska soldater

Ryssland vänder sig till utländska legosoldater för att täcka manfallsbrist

Rysslands brist på soldater för kriget i Ukraina har lett till ökade ansträngningar att rekrytera utländska legosoldater, främst från fattiga länder i Afrika och Asien. Detta konstaterade den brittiske försvarsministern John Healey under säkerhetskonferensen i München.

Tidigare stod den ökända Wagnergruppen för en stor del av denna rekrytering, särskilt i Afrika. Men när gruppens ledare Jevgenij Prigozjin, kort före sin död i en flygkrasch 2023, meddelade att Wagnergruppen skulle upphöra med värvning till fronten, tvingades Kreml hitta nya vägar för att locka utländska kombattanter.

Den oberoende ryska nyhetssajten iStories har nyligen avslöjat att ryska myndigheter nu använder privata rekryteringsbolag för att fylla luckorna i sina led. I en omfattande granskning har sajten kartlagt hur ett Moskvabaserat företag, som tidigare erbjöd militära utbildningar, nu aktivt söker personal som kan ”identifiera utländska medborgare med militär bakgrund på sociala medier”.

Enligt iStories dokumentation erbjuder företaget initialt deltidstjänster till rekryterare, men lockar med fast anställning för dem som lyckas värva minst 25 personer till den ryska krigsmakten. Ekonomiskt är upplägget lukrativt för rekryterarna – utöver grundlön erhåller de en bonus på 100 000 rubel (cirka 12 000 kronor) för varje person som ansluter sig till kriget.

Granskningen visar också att rekryteringsverksamheten är utspridd över hela Ryssland, där privatpersoner tjänar betydande summor genom att värva utländska medborgare. Ett oroväckande inslag är användningen av AI-genererad propaganda på sociala medier för att locka potentiella rekryter.

Majoriteten av de värvade legosoldaterna kommer från afrikanska länder, men iStories rapporterar även om rekryteringar från Pakistan, Irak och Libanon. Detta bekräftar en alltmer globaliserad dimension av konflikten, där ekonomiskt utsatta individer från utvecklingsländer lockas med löften om höga ersättningar.

Finansieringen av denna rekryteringsverksamhet har också kartlagts av iStories, som spårat betalningsflödena till regionala finansdepartement i olika delar av Ryssland. Detta indikerar en statligt sanktionerad och finansierad operation, trots att den genomförs via privata företag.

Ukrainska myndigheter har uttryckt djup oro över utvecklingen. I slutet av 2023 hävdade Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha att mer än 1 400 afrikanska soldater redan stred för Ryssland i konflikten. Sybiha beskrev dessa utländska soldaters kontrakt som rena ”dödsdomar”, då de ofta placeras i frontlinjen av de mest intensiva anfallen – vad han kallar för ”köttvågor”.

Fenomenet speglar Rysslands växande utmaningar med att upprätthålla tillräcklig militär styrka efter mer än två års krigföring. Trots omfattande mobiliseringsansträngningar inom landet, har förluster och deserteringar skapat ett behov av alternativa rekryteringsvägar.

Militäranalytiker pekar på att användningen av utländska legosoldater kan ha flera strategiska fördelar för Kreml. Förutom att de ersätter ryska soldater, kan deras förluster vara politiskt mindre känsliga på hemmaplan. Dessutom kan rekryteringsmetoderna kringgå vissa internationella restriktioner och sanktioner.

För de fattiga länder varifrån soldater rekryteras innebär utvecklingen ytterligare en destabiliserande faktor, där sårbara befolkningsgrupper exploateras i en avlägsen konflikt. Människorättsorganisationer har börjat uppmärksamma problemet och varnar för att många rekryter lockas med falska löften och bristfällig information om riskerna de står inför.

Situationen illustrerar den globala dimensionen av Ukrainakonflikten, där ekonomiska ojämlikheter mellan länder utnyttjas för militära syften, och där digitala plattformar och modern teknologi spelar en allt viktigare roll i rekryteringen av krigare till en av vår tids mest omfattande väpnade konflikter.