Många delegater lämnade salen under Netanyahus FN-tal

FN:s generalförsamling i New York blev på torsdagskvällen scen för en tydlig diplomatisk protest. När Israels premiärminister Benjamin Netanyahu steg fram i talarstolen lämnade ett stort antal delegater salen. I tv-sändningarna syntes en strid ström av personer köa vid utgångarna, enligt uppgifter från nyhetsbyråer.

Enligt diplomater var uttåget planerat i förväg. Framför allt delegationer från arabiska och muslimska länder valde att markera mot Israels politik, men även representanter för andra stater anslöt sig. De som gick ut stannade utanför salen under stora delar av Netanyahus anförande, som ändå genomfördes i sin helhet.

Netanyahu ägnade sitt tal åt att försvara Israels militära operationer i Gaza och varnade för hot från Iran. Han kritiserade det internationella samfundet för att ensidigt fokusera på Israel och hävdade att landet har rätt att försvara sig mot terrorism. Talet riktades både till de delegater som stannat kvar och till omvärlden via tv-sändningarna.

Bakgrunden till protesterna är den konflikt som inleddes den 7 oktober 2023, då den militanta palestinska gruppen Hamas genomförde en attack mot israeliska orter. Omkring 1 200 människor dödades och över 200 togs som gisslan. Israels svar blev en omfattande militär offensiv i Gaza, där ett mycket stort antal palestinier har dödats, enligt uppgifter från palestinska hälsomyndigheter. Kriget har orsakat en humanitär katastrof, och krav på vapenvila har upprepats från omvärlden.

FN:s generalförsamling har vid flera tillfällen antagit resolutioner som kräver eldupphör, men de har inte fått genomslag. I säkerhetsrådet har USA vid upprepade tillfällen använt sitt veto för att skydda Israel från bindande beslut. Detta har skapat en djup misstro bland många medlemsländer, som ser en dubbelmoral i hur FN behandlar olika konflikter.

Att lämna en talarstol under ett anförande är en av de mest symboliska protestformer som finns inom diplomatin. Det har förekommit tidigare i FN:s historia, bland annat när ledare för länder som ansetts bryta mot folkrätten har talat. Den här gången riktades markeringen mot Israel, och den visar hur långt den internationella kritiken mot landets politik har nått.

Flera av Israels allierade, däribland USA, stannade kvar i salen. USA har länge varit Israels närmaste stöd och har fortsatt att leverera vapen till landet trots kritiken. Samtidigt har flera europeiska länder skärpt sin ton. Spanien, Irland och Norge har under det senaste året erkänt Palestina som stat, vilket ytterligare har ökat spänningen i förhållandet till Israel.

Händelsen i FN-salen sänder en stark signal om den polarisering som präglar internationella ansträngningar för att lösa konflikten. För Netanyahu innebär uttåget en markering av att Israels politik möter allt hårdare motstånd. För den diplomatiska processen väcker det frågor om hur en dialog ska kunna föras när en så stor del av medlemsländerna väljer att bojkotta Israels ledare.

Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har också utfärdat en arresteringsorder mot Netanyahu, något som ytterligare försvårar hans resor och internationella kontakter. Israel har avfärdat ordern som politiskt motiverad och menar att domstolen saknar legitimitet i detta fall.

Trots protesterna fortsatte Netanyahu sitt anförande, och han lämnade FN-byggnaden utan att kommentera uttåget. Men bilden av den nästan tomma salen kommer sannolikt att bli en av de starkaste bilderna från årets generalförsamling och ett bevis på hur djupt splittrad världsorganisationen är i Mellanösternfrågan.