Matematiker protesterar mot AI-företagen: ”Vi är försökskaninerna”

Debatten om artificiell intelligens och matematik har under sommaren och hösten utvecklats till en av forskningsvärldens mest uppmärksammade konflikter. Bakgrunden är en rad AI-genombrott som lett fram till lösningar på matematiska problem som stått olösta i decennier – eller längre.

I slutet av maj kom rapporter om att en AI-modell lyckats lösa en 80 år gammal matematisk gåta. Strax därpå meddelade OpenAI, det amerikanska företaget bakom ChatGPT, att man löst ett av de sju så kallade millennieproblemen – en samling av världens svåraste matematiska problem, där varje lösning belönas med en miljon dollar. Beskeden har mötts med både imponerad tystnad och högljudd kritik.

I juni varnade en internationell grupp matematiker för att AI hotar forskningsfältets framtid. Varningen, som fått namnet Leidendeklarationen, har i skrivande stund undertecknats av fler än 4 100 forskare. Den 11 september gick 25 mottagare av Fieldsmedaljen, matematikens mest prestigefyllda pris, ut med ett gemensamt uttalande där de riktar skarp kritik mot AI-företagen.

”AI-företagens strävan efter att använda matematiska problem för att testa och jämföra AI-modellernas förmåga är skadlig för matematiken som vetenskap och för det matematiska samfundet”, skriver pristagarna. De tillägger att utgången – om förändringarna gynnar eller skadar ämnet – i slutändan avgörs av de människor som styr över den nya tekniken.

Samtidigt har en ny organisation bildats: The Association for Human Mathematics. På mindre än en vecka har föreningen fått fler än 600 medlemmar. Syftet, enligt hemsidan, är att ”värna om matematiken som en mänsklig verksamhet och skydda den mot hotet från artificiell intelligens”.

Oscar Harr, postdoktor i matematik vid Stockholms universitet, är en av medlemmarna. Han konstaterar att det ovanliga mediaintrasset för matematik just nu präglas av kontroverser.

– Den grundläggande känslan är att den amerikanska techindustrin genomför ett experiment. Och vi matematiker är försökskaninerna, säger han.

AI-bolagen satsar stora summor på att lösa kända olösta problem, men Harr menar att intresset för matematik i sig är begränsat. Syftet är snarare att visa investerare att AI är på väg att överträffa mänskligt tänkande på i stort sett alla områden.

Att det skulle handla om en generell intelligens ifrågasätter han med ett konkret exempel: schack. Specialiserade schackdatorer besegrade världens bästa människor redan för flera decennier sedan, men språkmodellerna som nu hyllas för sin förmåga att resonera har stora problem med spelet.

– Schack kräver ju mycket tänkande. Men efter de första 10–15 dragen börjar de spela riktigt korkat, säger Oscar Harr.

Att vara ung matematiker i början av sin karriär är just nu en märklig situation, enligt Harr. Matematiken är en mänsklig tradition som pågått i tiotusentals år, men de mest extrema påståendena målar upp en framtid där den traditionen är på väg att ta slut. I januari blev Harr pappa, vilket förstärker allvaret i frågan.

– Att få utforska gränsen för mänsklig kunskap har varit ett av livets stora glädjeämnen. Tanken på att min dotter kanske aldrig får uppleva detta känns tung, säger han.

Han betonar skillnaden mellan mänsklig förståelse och maskinell beräkning.

– Människor skapar förståelse, inte bara kunskap. Om det ersätts av enorma beräkningar i privatägda datacenter förlorar mänskligheten en stor del av sitt självbestämmande.

Svante Linusson, professor i matematik vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, är inte förvånad över att föreningar som The Association for Human Mathematics nu bildas. Men han tycker att organisationens ansats är alltför ensidig.

– Förändringarna som kommer med den senaste sortens AI är väldigt genomgripande för oss matematiker. Men jag tycker att föreningen bara fokuserar på de negativa aspekterna, säger han.

Frågan om AI:s roll i matematiken lär fortsätta engagera. Med AI-företag som OpenAI i täten och ett forskarsamhälle som är djupt splittrat står både matematikens framtid och synen på mänsklig intelligens inför ett vägval.