Nu märks Ukrainakriget i Ryssland: ”De varnar för robotar varje kväll”

Kriget når allt närmare Rysslands storstäder. För första gången hör invånare i Moskva och Sankt Petersburg surrandet från ukrainska drönare, följt av smällarna när luftvärnet försöker skjuta ner dem. Samtidigt har ryska myndigheters försök att kontrollera internetåtkomsten skapat ett kaotiskt tillstånd där vardagen för miljontals ryssar blir allt mer komplicerad.

Olga, en invånare i Sankt Petersburg, beskriver hur hennes väninna i Moskva nyligen upplevde något helt nytt. På hennes datja utanför huvudstaden hördes tydligt hur en drönare först surrade och sedan kom smällen när luftvärnet slog till. Det är ljud som tidigare varit främmande för majoriteten av ryssarna, men som nu blivit en del av vardagen i de stora städerna.

För att hålla kontakten med omvärlden försöker många ryssar använda VPN-tjänster, som skapar krypterade tunnlar för internettrafik. På så sätt kan de kringgå myndigheternas blockering av tjänster som Whatsapp och Telegram. Men myndigheterna intensifierar sina ansträngningar att stänga ner dessa möjligheter, och systemet bär prägel av godtycklighet och förvirring.

Olga berättar att internet ofta är helt avstängt. De ryska myndigheterna hävdar att nätet störs ut för att skydda medborgarna mot drönare, men i praktiken verkar det saknas logik i när och var avbrotten sker. Det är vanligt att människor frågar varandra på gatan om de har internetuppkoppling just den dagen.

Systemet verkar också innehålla stora brister. Olgas mamma kan använda Whatsapp trots att hon inte har VPN, vilket egentligen inte borde vara möjligt. Hennes son kan ibland koppla upp sig medan hon själv inte kan, trots att de använder samma mobilleverantör. Inför särskilda evenemang, som firandet av segerdagen, var det väntat att myndigheterna skulle stänga av nätet på grund av rädslan för ukrainska attacker. Men numera går det aldrig att lita på att uppkopplingen fungerar.

För företagare och vanliga medborgare har situationen blivit ohållbar. Maksim, en tidigare kollega i Moskva, konstaterar att företagare inte längre kan sälja varor eller tjänster online på ett tillförlitligt sätt. När man reser utanför Moskva måste man ta med sig stora mängder kontanter, skriva ut kartor och notera telefonnummer på papper. Det finns helt enkelt ingen garanti för att internet överhuvudtaget fungerar utanför huvudstaden.

Trots dessa påtagliga problem i vardagen leder det inte nödvändigtvis till ökat motstånd mot kriget. Maksim påpekar att människor i Ryssland är vana vid att myndigheter hittar på allehanda åtgärder. Moskva fortsätter att svämma över av festivaler och gratisevenemang. Huvudstaden lever i sin egen parallella verklighet, avskild från krigets realiteter.

Opinionsmätningar ger en motsägelsefull bild av ryska folkets inställning. Enligt det oberoende opinionsinstitutet Levada sade 69 procent i april att de stöder de ryska truppernas agerande i Ukraina. Den siffran har varit relativt konstant sedan det fullskaliga anfallet inleddes i februari 2022. Samtidigt vill 62 procent att fredsförhandlingar ska inledas – en andel som ökat markant från 48 procent i september 2022.

Det finns flera förklaringar till denna motstridig inställning. Ryssland är en diktatur där det kan vara riskabelt att säga till en okänd person som ringer att man inte stöder den egna armén. Dessutom rapporterar de statskontrollerade medierna inte om de ryska krigsbrotten i Ukraina, vilket gör att många vägrar tro att de verkligen har ägt rum. Genom att inte ta reda på fakta skyddar människor sig själva och sin sinnesfrid.

De ukrainska drönaranfallen syftar delvis till att uppnå en psykologisk effekt, och i viss mån verkar de ha lyckats. Olga beskriver hur otrevligt det är att höra det surrande ljudet och sedan luftvärnets skott. ”Fan, hur ska det här sluta”, tänker hon. Men med tiden har hon och hennes vänner slutat diskutera anfallen – man kan inte hela tiden ha nerverna på helspänn.

Det är vanligt att ryska medborgare aktivt försöker tänka bort kriget. Maksim konstaterar att mycket har blivit besvärligare – det har till exempel blivit nästan omöjligt att reparera bilar eftersom reservdelar saknas. Men folk reflekterar inte över att detta beror på kriget. När Vnukovo flygplats stängs i 15 timmar på grund av drönare ser människor det som dåligt väder, inget man kan göra något åt.

Många ryssar spelar också ner de ukrainska militära framgångarna. Olga berättar att många inte tror att ukrainska drönare kan flyga ända till Sankt Petersburg. I stället tror de att drönarna kommer från Estland eller kanske till och med Finland. En annan vän förklarar att det handlar om en gammal sovjetisk floskel: Ryssland anfaller aldrig andra länder. I skolan har man lärt sig att Ryssland är världens mest fredsälskande land, som bara försvarat sig. Om drönare kommer hit måste det alltså vara andra som försöker invadera.

En invånare i en förstad söder om Sankt Petersburg beskriver hur alarm går hela tiden och rapporter om skador kommer in. Men alla händelser rapporteras inte i de statliga nyheterna. Reaktionen blir att människor drar sig ännu längre in i sitt skal. Man vet att det går att ta reda på information, men det kräver timmar på nätet. Huvudsaken blir att man inte själv blir träffad.

Ukraina har under de senaste månaderna trappat upp drönarattackerna djupt inne i Ryssland. Drönarna har genomfört stora räder mot oljeanläggningar, kemiska fabriker och militär infrastruktur i områden som Moskva, Tjeboksary och Ust-Luga. För den ryska befolkningen innebär det att kriget inte längre är något avlägset, utan en påtaglig realitet som når allt närmare hem.