Nya teorin: Det kan ligga bakom den förödande flodvågen

Dödstalet fortsätter att stiga efter den förödande översvämningen i Nepal och Tibet. Över 700 personer har bekräftats döda, enligt lokala myndigheter, och ytterligare omkring 3 000 människor är fortfarande saknade. Katastrofen, som inträffade i början av veckan, har lämnat hela byar i ruiner och väckt nya frågor om hur sårbara glaciärregionerna i Himalaya är i ett föränderligt klimat.

New York Times har publicerat videoklipp som filmats av en kinesisk turistguide och en bergsklättrare i Tibet. Bilderna visar glaciären och hur is faller ned från den – bilder som nu fått forskare att omvärdera vad som faktiskt hände när flodvågen utlöstes. Tidigt efter katastrofen bedömde forskare att en kollapsad glaciär hade dragit med sig jord, stenblock och grus på sin väg nedför berget. Men de nya inspelningarna tyder på att mer än bara is lossnade.

Enligt Mats Eriksson, chef vid avdelningen för georisker och geodata vid Statens geotekniska institut, verkar en del av själva berget ha gått av. Han förklarar att det ännu är oklart om det rör sig om en stor del av klippan som först lossnade och att glaciären som satt på klippan då åkte med – eller om glaciärisen först lossnade och i sin tur drog med sig berg och sten. I forskargruppen som han har kontakt med försöker man fortsätta klargöra händelseförloppet.

– Det är kanske en hårfin skillnad, men det är ändå en skillnad, säger Eriksson.

Rasområdet bedöms vara omkring 900 meter brett. Det isras som syns i videoklippet är ett mindre efterras – kanske 50 till 100 meter i bredd – men risken för ytterligare större ras finns kvar. Eriksson påpekar att bergväggen i klippet framstår som brun i stället för svart, vilket tyder på att färskt berg har kommit fram. Ytan är enorm, kanske en kvadratkilometer stor.

Om det bara hade varit ett torrt stenras kunde stenmassorna ha fallit och lagt sig som en vall. Nu lär de i stället ha brutits ned och blandats med smält isvatten och jord, vilket bildade en tjock, livsfarlig gröt som flödade fram och förstörde allt i sin väg. Eriksson beskriver det som ”flytande betong”.

Två hypoteser ligger nu på bordet. Den första handlar om att glaciärer som smälter relativt snabbt, inom några decennier, leder till tryckavlastning på berget under. En flera hundra meter tjock glaciär är mycket tung, och utan vikten kan berget expandera, vilket kan leda till instabilitet och sprickbildning. Om vatten också tränger in i sprickorna ökar risken för att delar av bergssidan lossnar.

Den andra hypotesen rör återkommande jordbävningar, som kan hjälpa till att lösgöra bergsblock och bergsformationer. Liknande händelser har tidigare orsakat jordskred i närområdet, och ras kan ske även en tid efter själva skalven.

Framöver krävs noggranna studier för att fastställa vad som hände. Eriksson ifrågasätter samtidigt en uppgift i New York Times-klippet, där två sjöar uppges ha bildats efter raset. Han menar att den översta sjön kan ha funnits där tidigare, dold under sjöis. Det är svårt att skilja på en istäckt sjö och snö och glaciär, säger han. Om sjön bildades efter raset ska den ha fyllts med vatten på bara tre dagar, vilket han menar borde ta betydligt längre tid om den inte är mycket grund.

Oavsett utgör sjön en risk. Terrängen runt omkring är känslig och ytterligare ras kan orsaka en ny flodvåg. Om den skulle nå nästa sjö kan det bli en kedjereaktion med förödande konsekvenser.

Jordskred och översvämningar är relativt vanliga i Himalaya. För att minska risken för katastrofer har man i vissa fall manuellt sänkt vattenytan i glaciärsjöar. Det är däremot svårare att ta höjd för plötsliga händelser, som när stora stenblock eller delar av en glaciär plötsligt lossnar.

Urbaniseringen i riskområden nedströms från glaciärer har ökat de senaste decennierna, vilket är ett problem. Folk bor på fel ställen, menar Mats Eriksson. Han hänvisar till ett pakistanskt ordspråk: ”En flod minns alltid sin väg.”

– De har med sig det när de använder landskapet för att bo. Är det en gammal flodfåra ska man tänka att här kommer vattnet att rinna igen, säger han.