Nytt nej för turkisk opposition – ”ger inte upp”

En högre turkisk domstol beslutade på fredagskvällen att den process som ledde till att Özgür Özel blev partiledare för oppositionspartiet CHP 2023 inte var legitim. Därmed står domen mot Özel kvar och den tidigare ledaren Kemal Kılıçdaroğlu måste återfå sin post. Beslutet skapar nu en turbulent situation för det turkiska oppositionspartiet som under senare år varit en central kraft i utmaningen mot president Recep Tayyip Erdogans styre.

Domstolsbeslutet kom efter en längre process där legitimitet av ledarskiftet inom Cumhuriyet Halk Partisi, CHP, ifrågasatts. Partiet, som är det största oppositionspartiet i Turkiet, har nu hamnat i en intern kris där två konkurrerande ledare gör anspråk på makten.

Strax efter beslutet publicerade Özgür Özel ett inlägg på sociala medier där han lovade att fortsätta kampen. ”Elden slocknar aldrig. Den här nationen, som inte ger upp och har stått emot ett kuppförsök, står med oss”, skrev han på plattformen X. Tidigare under fredagen hade Özel uppmanat sina anhängare att demonstrera och ”skriva om historien”. Tv-bilder från fredagskvällen visar att stora grupper av Özel-anhängare samlades utanför CHP:s högkvarter i utkanten av centrala Ankara för att visa sitt stöd.

Enligt den turkiska tidningen Hürriyet har Özel och Kılıçdaroğlu under kvällen diskuterat om och när partiet kan samlas för en ny kongress, där ett nytt ledarval sannolikt skulle hållas. Situationen är känslig eftersom partiet behöver finna en lösning som kan ena den splittrade organisationen.

Den 77-årige Kılıçdaroğlu, som utmanade president Recep Tayyip Erdogan i presidentvalet 2023, hade redan på torsdagen skrivit på X att ”CHP är inte ett slagfält för personliga ambitioner”. Han betonade att domstolens beslut inte ska slita sönder partiet inifrån utan istället ses som en möjlighet till enighet och samling.

Samtidigt rapporterar amerikanska nyhetsbyrån AP att Kılıçdaroğlu redan har försökt samla tidigare medarbetare för att kunna byta ut partistyrelsen. Enligt den turkiska tv-kanalen CNN Türk har han dessutom uppdaterat sin profil på sociala medier så att det nu står ”partiledare för CHP”, vilket signalerar att han är redo att återta kontrollen över partiet.

Många bedömare har redan från början misstänkt att anklagelserna om valfusk och de juridiska processerna kring ledarskiftet ingår i Erdogan-regimens systematiska klappjakt på meningsmotståndare. Under senare år har den turkiska oppositionen utsatts för ökande politiskt tryck genom rättsprocesser och gripanden.

CHP har flera gånger drabbats av rättsliga åtgärder och arresteringar, särskilt efter partiets framgångar i lokalvalen 2024. En av de mest uppmärksammade fallen gäller Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu, som anses vara Erdogans främsta politiska rival. İmamoğlu har också utsatts för rättsliga processer som många kritiker menar är politiskt motiverade.

Den pågående krisen inom CHP kommer vid en känslig tidpunkt för den turkiska oppositionen. Partiet har under de senaste åren byggt upp momentum och lyckats utmana Erdogans dominans i flera lokalval. Istanbuls och Ankaras borgmästarposter har blivit viktiga maktbaser för oppositionen, vilket har gjort dessa städer till politiska slagfält mellan regeringen och oppositionskrafterna.

Situationen belyser också de bredare utmaningarna för demokratiska institutioner i Turkiet, där domstolsväsendet ofta anklagas för att agera på politiska order snarare än att upprätthålla rättsstatens principer. Oppositionen har länge hävdat att rättssystemet används som ett verktyg för att tysta kritiska röster och försvaga politiska motståndare.

Det återstår att se hur CHP kommer att hantera den interna krisen och om partiet kan finna en lösning som både tillgodoser domstolens beslut och bevarar partiets sammanhållning inför framtida politiska utmaningar.