Putins nya drag – pumpar in miljarder i kriget

Ryssland planerar att öka sina militära utgifter med mer än en fjärdedel nästa år, enligt det budgetutkast som offentliggjordes i Moskva i veckan. Uppgifterna, som New York Times har tagit del av, visar att Kreml avsätter över 200 miljarder dollar – motsvarande cirka 2 100 miljarder kronor – till försvaret under 2027. Det är den högsta summan sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes och en signal om att kriget, som snart pågått i fem år, väntas fortsätta länge.

Ökningen uppgår till 27 procent jämfört med vad den senaste budgeten angav för 2026. Samtidigt väntas budgetunderskottet nästa år överstiga 60 miljarder dollar, rapporterar New York Times. Siffrorna målar upp en bild av en ekonomi under hårt tryck, med hög inflation, höga räntor och en växande statsskuld.

President Vladimir Putin framträdde i veckan vid öppnandet av statsduman, Rysslands parlaments underhus. Där utstrålade han självförtroende och sade att Rysslands finansiella system och ekonomi går bra. Den bilden delas inte av alla bedömare.

Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, uppskattar att Ryssland lägger mellan 40 och 45 procent av statsbudgeten på militär och säkerhet. Så stora anslag får oundvikligen konsekvenser för andra delar av samhället.

– Det innebär per definition att man har prioriterat ner alla andra utgiftsområden, vilket normalt är det som folk i största allmänhet är mer intresserade av, nämligen sjukvård och skolor och vägar, säger han.

Enligt budgetförslaget minskas de sociala utgifterna, bland annat barn- och familjebidrag, med sju procent. Anslagen till utbildning minskar med sex procent och till hälso- och sjukvården med nästan sju procent. Samtidigt fortsätter Ryssland att satsa på nya förband och vapensystem.

Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant och militärexpert, säger att det är svårt att avgöra exakt hur de ökade pengarna kommer att användas. Merparten går sannolikt till krigföringen i Ukraina, men en betydande del kan också gå till att bygga upp nya förband.

– Sannolikt kan man anta att merparten av pengarna går till åtgärder som syftar till att föra kriget vidare i Ukraina. Men sedan är det också ett betydande antal nya förband som ska sättas upp, det kostar ju också pengar. Så det är inte säkert att den här budgetökningen blir krigsavgörande, säger han.

Han lyfter även fram den utbredda korruptionen i Ryssland, inte minst inom de väpnade styrkorna. Frågan är hur mycket av anslagen som används på rätt sätt och hur mycket som försvinner på vägen.

Enligt Elfving handlar budgetökningen knappast om att skrämma Ukraina och omvärlden. Ryssland har redan visat vad man är kapabel till genom den senaste tidens drönar- och robotattacker mot civila mål i Ukraina.

– Pengar vänder inte automatiskt ett krig, tillägger han. Det måste finnas motståndsvilja och en förmåga att attrahera och rekrytera personal.

Becker menar att de stora försvarsanslagen ökar risken för en fortsatt ansträngd rysk ekonomi. Eftersom militären nu tar en så stor del av statsbudgeten kan Ryssland senare tvingas till ännu tuffare nedskärningar inom civilt håll.

– Det betyder ju att man längre fram kan tvingas göra ännu tuffare prioriteringar, eftersom man nu lägger så mycket på militären, säger han.

Kriget i Ukraina har gett omfattande effekter på globala marknader. Ryssland är en av världens största exportörer av energi och jordbruksprodukter, och invasionen har bidragit till kraftiga prisrörelser på bland annat vete, olja och gas. Att Kreml nu väljer att ytterligare öka sina militära satsningar innebär att osäkerheten kring såväl krigets varaktighet som Rysslands ekonomiska stabilitet kvarstår.

Samtidigt fortsätter Ryssland att anpassa sin ekonomi till kriget. För att finansiera underskottet väntas staten i högre grad låna på den inhemska marknaden, vilket riskerar att späda på inflationen. Den långsiktiga kostnaden för kriget blir därmed allt tyngre att bära för ett land som under flera år varit föremål för omfattande sanktioner.

Med den nya budgeten visar Kreml att man trots ekonomiska svårigheter är redo att fortsätta kriget. Fredssamtalen har stått stilla, och inget tyder på att någon part vill inleda nya förhandlingar i närtid. För omvärlden innebär det att konflikten, med alla dess mänskliga och ekonomiska konsekvenser, sannolikt kommer att pågå under överskådlig tid.