Det internationella partikelfysikforskningscentret Cern i Genève meddelade på fredagen att man går vidare med planerna på att bygga en ny partikelaccelerator med en omkrets på hela 91 kilometer. Det spektakulära projektet, som kallas Future Circular Collider (FCC), skulle bli den klart största partikelacceleratorn i världen och utgöra ett enormt steg framåt för partikelfysikforskningen.

Den nya acceleratorn kommer att bli betydligt större än dagens största anläggning, Large Hadron Collider (LHC), som med sina 27 kilometer i omkrets också är belägen vid Cern. LHC blev världsberömd när forskare där upptäckte Higgspartikeln 2012, en milstolpe som bekräftade en central del av partikelfysikens standardmodell och ledde till Nobelpris.

I den planerade FCC-acceleratorn kommer elektroner och positroner att accelereras till hastigheter mycket nära ljushastigheten innan de kollideras med varandra. Positroner är elektronens antipartikel och har samma egenskaper som elektronen, med den avgörande skillnaden att de bär positiv elektrisk laddning istället för negativ. Genom att studera vad som händer när dessa partiklar kolliderar hoppas fysikerna kunna göra banbrytande upptäckter.

Ett huvudsyfte med den nya acceleratorn är att fördjupa kunskapen om den gåtfulla Higgspartikeln. Trots upptäckten för drygt tio år sedan återstår många obesvarade frågor om denna fundamentala partikel, som ger andra partiklar deras massa. Forskarna hoppas att de mer kraftfulla kollisionerna i FCC ska kunna avslöja nya aspekter av Higgspartikeln och möjligen även leda till upptäckter av helt nya partiklar och fysikaliska fenomen.

Projektet kommer att kräva enorma resurser. Den totala kostnaden beräknas till 15 miljarder schweizerfranc, vilket motsvarar ungefär 180 miljarder kronor. Knappt hälften av denna summa är avsedd för själva tunnelbyggnationen. Acceleratorn ska nämligen placeras i genomsnitt 200 meter under markytan, och tunneln kommer att sträcka sig genom både schweiziskt och franskt territorium. En del av anläggningen planeras gå under Genèvesjön, vilket innebär betydande tekniska utmaningar.

Finansieringen av megaprojektet ska komma från flera olika källor. Cern räknar med att använda delar av sin egen budget, men också få bidrag från organisationens medlemsländer samt från Europeiska unionen. Dessutom hoppas man på medel från länder utanför medlemskretsen och från privata donationer. Den komplexa finansieringsstrukturen återspeglar projektets internationella karaktär och det stora globala intresset för partikelfysikforskning.

Enligt den tidplan som Cerns ledning presenterade ska byggandet av FCC påbörjas i början av 2030-talet. Hela anläggningen beräknas stå färdig i slutet av 2040-talet, vilket innebär en byggtid på ungefär två decennier. Detta är en tidsskala som är typisk för så omfattande vetenskapliga infrastrukturprojekt.

Det slutgiltiga beslutet om huruvida acceleratorn verkligen ska byggas ska fattas år 2028. Fram till dess kommer planerna att förfinas och finansieringen säkras. Beslutet kommer att vara avgörande inte bara för Cern, utan för hela den internationella partikelfysikgemenskapen.

Cern grundades 1954 och har sedan dess varit ett centrum för banbrytande forskning inom partikelfysik. Organisationen har 23 medlemsländer och tusentals forskare från hela världen arbetar vid anläggningen. Genom åren har forskningen vid Cern lett till flera Nobelpris och viktiga teknologiska framsteg. World Wide Web uppfanns till exempel vid Cern i början av 1990-talet.

Den nya acceleratorn representerar en massiv investering i grundforskning och visar på det fortsatta internationella engagemanget för att utforska materiens minsta beståndsdelar och universums fundamentala lagar. Om projektet genomförs kommer det att sätta en ny standard för vad som är tekniskt möjligt inom experimentell partikelfysik.