Ryska köttkvarnen har inte lyckats mala ned Ukraina

I Ukraina-krigets fjärde år: Motståndskraft trots rysk övermakt

Det har gått fyra år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes. Under denna tid har konflikten präglats av enormt lidande, heroiskt motstånd och en överraskande militär dynamik som få hade förutspått.

98-åriga Lidiia blev en av krigets många symboler när hon tvingades fly sitt hem i endast tofflor. Hennes öde speglar den humanitära katastrofen som drabbat miljontals ukrainare, där äldre och sårbara ofta hamnat i skottlinjen när ryska styrkor avancerat.

En annan minnesvärd episod som etsat sig fast i det kollektiva minnet är hur Roman, en ukrainsk soldat, i ett radioanrop uppmanade den ryska robotkryssaren Moskva att ”dra åt helvete” – ett uttalande som senare blev en symbol för Ukrainas trots. Moskva, den ryska Svartahavsflottans flaggskepp, skulle senare sjunka efter en ukrainsk attack, vilket markerade en av invasionens mest betydelsefulla tidiga ukrainska segrar.

Trots Rysslands överlägsna militära kapacitet och Vladimir Putins ursprungliga förhoppning om en snabb seger har de ryska styrkorna efter fyra års strider endast lyckats ta kontroll över omkring en femtedel av Ukrainas territorium. Detta faktum belyser det effektiva ukrainska motståndet och misslyckandet med Kremls ursprungliga invasionsplan.

Kriget har utvecklats till vad många militära analytiker beskriver som en ”köttkvarn” – ett uttryck som fångar det brutala skyttegravskrigets natur med höga förluster på båda sidor. Ryssland har lidit enorma förluster i personal och materiell, vilket tvingat fram flera mobiliseringsvågor för att fylla leden.

Det ukrainska samhället har genomgått en dramatisk omställning under krigsåren. Från Kyiv till Odessa har lufträder blivit vardag, medan städer som Mariupol, Bakhmut och Avdijivka har blivit synonyma med total förstörelse. I vissa områden finns knappt en byggnad kvar intakt efter de ryska bombardemangen.

De blodiga massakrerna i städer som Bucha och Irpin under krigets första månader chockade världen och ledde till anklagelser om krigsbrott. Internationella domstolen i Haag har sedan dess utfärdat en arresteringsorder mot Putin, anklagad för krigsbrott kopplade till tvångsdeportation av ukrainska barn.

Internationellt har konflikten skapat den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget, med över åtta miljoner ukrainare som flytt utomlands och ytterligare miljontals internflyktingar inom landets gränser.

Västvärldens stöd har varit avgörande för Ukrainas förmåga att stå emot. Militärt bistånd från USA, Storbritannien och EU-länderna har gradvis utökats från defensiva vapen till avancerade system som HIMARS-raketartilleri, Patriot-luftvärnssystem och stridsvagnar. Den senaste tiden har debatten handlat om leveranser av stridsflygplan och långdistansvapen som skulle kunna slå mot mål djupt inne i Ryssland.

På den ekonomiska fronten har Ryssland blivit föremål för de mest omfattande sanktionerna i modern historia. Trots detta har den ryska ekonomin visat sig mer motståndskraftig än väntat, mycket tack vare fortsatt export av olja och gas till länder som Kina och Indien.

Kriget har också fundamentalt förändrat Europas säkerhetspolitiska landskap. Sverige och Finland har övergivit sin traditionella neutralitetspolitik för att ansluta sig till NATO, och försvarsutgifterna har ökat markant över hela kontinenten.

Efter fyra år av konflikt står bägge sidor inför betydande utmaningar. Ukraina kämpar med personalbrist och förseningar i västländernas militära stöd, medan Ryssland fortsätter att mobilisera stora mängder soldater trots stigande förluster.

Fredsförhandlingar verkar avlägsna, då parterna har fundamentalt olika syn på vad som skulle utgöra en acceptabel lösning. President Zelenskyj insisterar på Ukrainas territoriella integritet inom internationellt erkända gränser, medan Putin fortsätter att betrakta stora delar av östra Ukraina som ryskt territorium.

När kriget går in i sitt femte år står det klart att konflikten blivit ett utmattningskrig som påverkar hela den globala ordningen, med konsekvenser långt bortom Ukrainas gränser.