Rysslands nya fokus i Ukraina: Spränga broar

Ryska styrkor genomförde på söndagen ett luftanfall mot ett av brofästena på Pivnitjnyjbron i Kiev – samma bro som redan attackerades på lördagen. Bilder från nedslagsplatsen visar ett stort eldklot bland personbilar som färdades på bron över floden Dnipro, vilken delar den ukrainska huvudstaden i en östra och en västra del.

Anfallet väcker extra stor uppmärksamhet eftersom det skedde under Tysklands förbundskansler Friedrich Merz oannonserade besök i Kiev. Det kommer bara dagar efter att Pivdennyjbron, den södra av stadens stora broförbindelser, utsattes för fem drönarangrepp under torsdagen och fredagen. Tillsammans tyder attackerna på en ny rysk strategi mot Kievs transportinfrastruktur, enligt överstelöjtnant Johan Huovinen, lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan.

– Det är klart att det är en ny strategi. Men med den typen av drönare de använder, med en sprängladdning på kanske 40, 50 kilo utan penetrationsförmåga, går sprängkraften bara åt sidorna, säger Huovinen, som har passerat båda broarna otaliga gånger.

Drönarnas förhållandevis låga hastighet innebär att de hittills inte orsakat några omfattande skador, såsom större hål eller ras i brokonstruktionen. Däremot kan ytliga skador på de kabelburna pylonerna vara tillräckliga för att störa framkomligheten. Upprepade attacker försämrar dessutom brons bärighet över tid, påpekar han.

– Framför allt kan bilar inte passera under reparationsarbetet. På den södra bron går tunnelbanan, och den kan inte heller trafikera. Det är logistiken och rörelsen som drabbas, att människor i Kievs östra sovregion inte kan ta sig till jobbet på andra sidan floden, säger Huovinen.

Avspärrningarna av viktiga infrastrukturobjekt leder också till trafikstockningar på alternativa vägar. Samtidigt har flyglarmstiden i Kiev ökat markant – från omkring två timmar per dag i våras till ungefär åtta timmar nu, enligt Huovinen, som kontinuerligt loggar larmen. Det påverkar både den enskilda människans vardag och samhällets funktion i stort.

– Den ökade flyglarmstiden säger dels att Ukraina inte har ordentliga luftvärnssystem för att bekämpa de här attackerna, så folk jagas ner i skyddsrummen och broarna stängs av. Dels kommer man inte åt de nya jetdrivna drönarna som flyger för högt och fort, säger han.

Han konstaterar att Rysslands tidigare taktik, att slå mot el, avlopp, gas och vatten, nu i allt högre grad har övergått till andra delar av infrastrukturen. – Det är mer Ukrainas ekonomi man är ute efter, och en psykologisk påverkan, säger Huovinen.

Även tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) ser attackerna som en del av en bredare rysk kampanj. I sin senaste dagsrapport skriver ISW att de fyra senaste dagarnas attacker mot Kievs centrala broar syftar till att försvaga Ukrainas ekonomi och försvåra livet för stadsborna, i ett försök att tvinga landet till kapitulation.

Ryska utrikesdepartementet varnade på lördagen utlänningar och diplomater för att ryska styrkor kommer att fortsätta attackera Kiev och andra ukrainska städer med drönare och missiler på långt avstånd. ISW konstaterar att attackerna leder till allvarliga störningar i den civila transporten och logistiken över Dnipro, samtidigt som de ryska styrkorna fortsätter sina försök att fysiskt splittra staden Kiev.

Kievs broar över Dnipro är livsviktiga för en stad med närmare tre miljoner invånare. De förbinder bostadsområden i öster med arbetsplatser, sjukhus och statliga institutioner i väster. Störningar i trafiken får snabbt ekonomiska konsekvenser, inte bara för huvudstaden utan för hela landet, eftersom en stor del av Ukrainas näringsliv och offentliga förvaltning är koncentrerad här.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes har Dnipro utgjort en naturlig barriär, och broarna har varit strategiska mål. Tidigare i kriget riktades de omfattande attackerna främst mot Ukrainas energisystem, vilket orsakade strömavbrott och stora påfrestningar för civilbefolkningen. Nu pekar mönstret mot att Ryssland i stället försöker slå sönder de transportleder som binder samman staden.

De jetdrivna drönare som nu används utgör ett nytt hot. De flyger högre och fortare än äldre modeller, vilket gör dem svårare att bekämpa med luftvärn. Samtidigt är sprängladdningarna begränsade, och även om de inte river ner broarna helt kan de ändå orsaka tillräcklig förödelse för att lamslå trafiken under långa perioder.

För Kievs invånare innebär det en vardag med längre flyglarm, avstängda broar och långa omvägar. För Ukrainas ekonomi, som redan är hårt pressad av kriget, riskerar attackerna att förvärra situationen ytterligare. Företag i de östra stadsdelarna får svårare att få personal till jobbet, och transporter av varor över Dnipro försenas.

Rysslands hot om fortsatta attacker mot Kiev och andra städer tyder på att strategin kommer att hålla i sig. ISW:s analys pekar mot att målet är att bryta befolkningens motståndsvilja och tvinga Ukraina till kapitulation genom att göra vardagen outhärdlig. Frågan är hur Ukraina och dess allierade ska kunna stärka luftförsvaret för att möta de nya drönarna.