Sparare vinnare när kronan tappar i värde

Den svenska kronan har inlett 2026 i en tydlig nedåtgående trend. Efter en stark period under förra året vände valutan i början av 2026, och nedgången har successivt accelererat. Den senaste månaden har utvecklingen tagit extra fart. Vid fredagens handel kostade en dollar 10,04 kronor, att jämföra med 8,77 kronor i slutet av januari. Euron har samtidigt stärkts från 10,52 till 11,30 kronor.

Bakom försvagningen ligger flera samverkande faktorer. Den geopolitiska oron i Mellanöstern har skapat osäkerhet på de finansiella marknaderna, och enligt Amanda Sundström, ränte- och valutastrateg på SEB, har kronan försvagats nästan kontinuerligt mot dollarn sedan kriget bröt ut. Därtill har marknadsräntorna i många länder stigit kraftigt under året. Det har stärkt dollarn och andra valutor på bekostnad av kronan.

– Kronan gillar inte när det är höga räntor i omvärlden, tillväxtutsikterna hotas och risktagandet på marknaderna är lite svajigt. På sistone har vi haft en kombination av flera av dessa faktorer, säger Sundström.

För svensk del innebär en svagare krona både vinster och förluster. En grupp som gynnats är svenska sparare med innehav i globalfonder och USA-fonder. Eftersom dessa fonder i huvudsak är placerade i utländska tillgångar ökar deras värde när kronan försvagas. Enligt Maria Landeborn, senior strateg på Danske Bank, har avkastningen i sådana fonder hittills i år varit mycket hög.

– Sparare med globalfonder i portföljen har fått en jättefin avkastning i år. Det funkar som en stötdämpare i portföljen för svenskar, säger hon.

Hittills i år ligger avkastningen på 20 procent eller mer för både globalfonder och USA-fonder, enligt Landeborn. Det är en ovanligt stark utveckling, som till stor del drivs av kronförsvagningen. Även den underliggande börsuppgången spelar in.

Även svenska exportbolag brukar lyftas fram som vinnare när kronan försvagas. Svenska varor och tjänster blir billigare för utländska köpare, vilket kan stärka konkurrenskraften. Men bilden är inte entydig. Stigande räntor i omvärlden kan dämpa den globala tillväxten och därmed efterfrågan på svenska produkter. Många företag importerar dessutom stora mängder insatsvaror, vilket äter upp en del av valutavinsten.

– Kortsiktigt är det bra för marginaler och konkurrenskraft att kronan försvagas. Men skulle stigande räntor leda till problem med konjunktur och efterfrågan, då gynnas inte exporten, säger Maria Landeborn.

Amanda Sundström på SEB instämmer och pekar på att företagens import av insatsvaror gör sambandet mer komplicerat.

– Bolagen importerar mycket av insatsvarorna till sin produktion. Det är inte helt enkelt att säga tydligt hur stora vinsterna eller förlusterna blir med en svagare krona, säger hon.

– Oavsett om du vinner eller förlorar på en svagare eller starkare krona är det jobbigt för företagen när det är så stora svängningar. Stabilitet är det viktigaste, menar hon.

På förlorarsidan finns svenska hushåll som planerar att resa utomlands. En svagare krona innebär att utländsk valuta blir dyrare och att semesterbudgeten krymper. Särskilt märkbart är det för resor till USA, där dollarn stigit kraftigt mot kronan. Men även resor inom Europa har blivit dyrare, eftersom euron också förstärkts.

– Vi har haft en period där vi fått mer för svenska kronan när vi rest, men nu har det gått fort åt andra hållet. Framför allt har det blivit dyrare att åka till USA, men även Europa kostar mer, säger Maria Landeborn.

En annan grupp som kan drabbas är hushåll med rörliga bolån. En svag krona gör importerade varor dyrare och kan därmed pressa upp inflationen. Det sätter Riksbanken i ett svårt läge: banken ska både dämpa inflationen och samtidigt undvika att dämpa ekonomin för mycket. Maria Landeborn bedömer att Riksbanken med största sannolikhet måste börja höja styrräntan igen, vilket skulle slå direkt mot hushållens månadskostnader.

– Riksbanken måste med största sannolikhet börja höja räntan igen. Det slår rakt in i plånböckerna för många som har rörliga lån, säger hon.

Enligt Statistikmyndigheten, SCB, har cirka 75 procent av de svenska hushållen rörliga bolån. Det gör att en eventuell räntehöjning skulle få stora effekter på privatekonomin för en bred grupp. Sammantaget skapar kronans utveckling en osäker period för både företag, sparare och konsumenter. Med fortsatt geopolitisk oro och stigande räntor i omvärlden finns det få tecken på att valutarörelserna kommer att lugna ner sig inom kort.