Sandra Stiskalo: Så blev kaos det nya normala i Storbritannien

London står återigen inför ett politiskt ledarskifte, ett mönster som har kommit att känneteckna brittisk politik under de senaste åren. Premiärministrarna tycks komma och gå i allt snabbare takt, och så fort en ledare inte lyckas leva upp till förväntningarna, river brittiska väljare och politiska motståndare skoningslöst ned dem. Det har utvecklats till något som många observatörer beskriver som en ond cirkel, där instabiliteten i sig själv föder mer instabilitet.

Rötterna till denna politiska turbulens går att spåra tillbaka till ett enskilt, avgörande beslut: brexit. När Storbritannien röstade för att lämna Europeiska unionen i folkomröstningen 2016 inleddes en period av politisk kaos som landet fortfarande inte har lyckats ta sig ur. Sedan dess har landet sett en ständig ström av ledare som har kämpat för att både genomföra utträdet och hantera dess komplexa konsekvenser.

Det brittiska ledarskapet har präglats av kortlivade mandatperiod sedan den ödesdigra folkomröstningen. David Cameron, som initierade folkomröstningen om EU-medlemskapet, avgick omedelbart efter att resultatet stod klart. Hans efterträdare Theresa May kämpade i nästan tre år för att få igenom ett brexitavtal genom parlamentet, men tvingades slutligen till avgång 2019 efter upprepade nederlag och uppror inom det egna partiet.

Boris Johnson tog över rodret med löften om att ”få Brexit done” och vann ett stort parlamentariskt mandat i det efterföljande valet. Men även hans tid vid makten skulle bli turbulent. Efter en rad skandaler, inklusive den så kallade ”Partygate”-affären där fester hölls på Downing Street under coronapandemins strängaste nedstängningar, tvingades även han avgå 2022.

Liz Truss följde efter Johnson men satte ett nytt rekord för det kortaste premiärministerämbetet i modern brittisk historia. Hennes katastrofala minibudget, som innehöll stora ofinansierade skattesänkningar, ledde till kaos på de finansiella marknaderna och hon tvingades avgå efter bara 49 dagar vid makten. Episoden skadade allvarligt det konservativa partiets ekonomiska trovärdighet och förtroende bland väljarna.

Det politiska kaoset har fått långtgående konsekvenser för Storbritannien. Den ständiga osäkerheten har försvårat för företag att planera långsiktigt och har bidragit till ekonomisk stagnation. Investerare har blivit alltmer försiktiga med den brittiska marknaden, och landets internationella anseende har lidit skada. Brexit i sig har medfört nya handelshinder, byråkratiska utmaningar och komplexa frågor kring Nordirland som fortsätter att orsaka spänningar.

Den brittiska ekonomin har kämpat med hög inflation, stigande levnadskostnader och arbetskraftsbrist i flera sektorer, delvis kopplat till förändrade invandringspolicyer efter EU-utträdet. Dessa utmaningar har gjort att varje ny premiärminister möter en nästan omöjlig uppgift att både återställa stabiliteten och leverera konkreta förbättringar för väljarna.

Experter pekar på att det brittiska politiska systemet nu befinner sig i en sorts kris. Den parlamentariska strukturen, som historiskt har varit känd för sin stabilitet, tycks inte längre kunna hantera de djupa politiska splittringarna som brexit skapat. Det konservativa partiet, som varit vid makten sedan 2010, har varit särskilt splittrat mellan olika fraktioner med motstridiga visioner för landets framtid.

Opposition från Labour-partiet har naturligtvis utnyttjat situationen, men även de har kämpat med att presentera en tydlig och enad vision för hur landet ska gå vidare. Frågor om brexit och landets relation till Europa fortsätter att vara djupt splittrande över partigränserna.

Många britter uttrycker frustration över den politiska instabiliteten och längtar efter en period av lugn och förutsägbarhet. Opinionsundersökningar visar sjunkande förtroende för politiska institutioner och en växande känsla av politikertrötthet bland väljarna. Den onda cirkeln av kortsiktiga ledare och misslyckade reformförsök riskerar att fortsätta så länge de underliggande problemen från brexit förblir olösta.