Sanna Torén Björling: Drönarskräck och nervositet när Ukraina hotar Rysslands segerdag

När Ryssland firar segerdagen utan tunga militärfordon för första gången på två decennier

För första gången på nästan 20 år kommer den traditionella segerdagsparaden i Moskva den 9 maj att genomföras utan tunga militärfordon. Åskådarna får nöja sig med marscherande soldater och en flyguppvisning när Ryssland firar segern över Nazityskland.

Det ryska försvarsdepartementet har motiverat den nedbantade paraden med hänvisning till ”den pågående specialoperationen” – Kremls officiella benämning på kriget i Ukraina som nu pågått i över fyra år.

I samband med firandet har Ryssland föreslagit en tillfällig vapenvila. Förslaget betraktas dock inte som ett humanitärt initiativ för att ge den ukrainska civilbefolkningen en paus från striderna, utan snarare som ett sätt att skydda det egna segerdagsfirandet från eventuella ukrainska attacker.

Ukraina, som vanligtvis välkomnar förslag om eldupphör, har denna gång valt en annan taktik. Kiev föreslog själva en vapenvila med start tre dagar före den ryska segerdagen. När Ryssland ignorerade det ukrainska initiativet meddelade president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina inte längre ser någon anledning att respektera ryskinitierade vapenvilor, eftersom Ryssland ignorerar de som föreslås från ukrainskt håll.

Denna ordväxling innebär att ett reellt hot nu vilar över det ryska segerdagsfirandet. Ukraina har under de senaste månaderna demonstrerat sin förmåga att genomföra precisa drönarattacker djupt inne på ryskt territorium. Så sent som i söndags skadades en skyskrapa i ett välbärgat område av Moskva, endast tre kilometer från det ryska försvarsdepartementet och drygt sex kilometer från Kreml.

”Spelen om vapenvilorna har utvecklats till en ny sorts kraftmätning,” konstaterar säkerhetsanalytiker som följer konflikten. Ryssland har nu svarat med varningar om kraftfulla motattacker mot strategiska mål i Ukraina om Kiev skulle genomföra operationer under den föreslagna vapenvilan.

Det finns tydliga tecken på rysk nervositet inför segerdagsfirandet. Enligt flera internationella medierapporter har internet- och mobilnätet i Moskva och S:t Petersburg periodvis stängts ned av säkerhetsskäl. En europeisk underrättelserapport, citerad av flera internationella medier, hävdar dessutom att president Vladimir Putin blivit allt mer försiktig och numera oftast vistas i bunkerlikanande anläggningar, främst i Krasnodar.

Om detta är ett tecken på en reell försvagning av Putins makt och kontroll är för tidigt att säga. Tydligt är dock att Ryssland nu tvingas erkänna att det ukrainska hotet är verkligt och att landets förmåga att genomföra attacker djupt inne på ryskt territorium utgör ett allvarligt säkerhetsproblem.

Nästan varje dygn rapporteras om ukrainska angrepp mot energianläggningar och annan infrastruktur på ryskt territorium. Denna förmåga att nå mål långt bortom frontlinjen har tvingat den ryska militärledningen att omvärdera sina säkerhetsstrategier.

Medan kriget i Ukraina går in på sitt femte år representerar den nedbantade segerdagsparaden ett symboliskt erkännande av de påfrestningar konflikten innebär för Ryssland. Trots officiella uttalanden om att de militära operationerna går enligt plan, talar beslutet att undvika uppvisning av tung militär utrustning sitt tydliga språk om de utmaningar landet står inför.

För Ukrainas del fortsätter kampen mot den ryska invasionen under allt svårare förhållanden, där både militära och civila resurser är hårt ansträngda. Landets förmåga att genomföra attacker på ryskt territorium har dock gett en psykologiskt viktig dimension till konflikten, där Ryssland inte längre kan betrakta sitt eget territorium som okränkbart.