Spanska premiärministerns hustru inför rätta

Det är en av de mest uppmärksammade rättsprocesserna i spansk politik på flera år. Begoña Gómez, gift med Spaniens premiärminister Pedro Sánchez, står nu inför rätta anklagad för att ha utnyttjat sin ställning inom akademin för privata syften. Åtalet rör hennes tid som lärare vid Complutense-universitetet i Madrid, ett av landets mest prestigefyllda lärosäten.

Enligt åklagaren ska privata företag ha finansierat Gómez professur, trots att hon saknar högre akademiska meriter. Universitetet ska också ha bekostat ett avancerat dataprogram för hennes kurser – ett program som Gómez sedan använde för privata ändamål. Anklagelserna har väckt stor debatt om hur akademiska tjänster tilldelas och vilken roll politiska kopplingar spelar i det spanska samhället.

Bland de företag som stöttat Gómez verksamhet finns Globalia, koncernen bakom flygbolaget Air Europa. Enligt utredningen sammanträffade Gómez med flera företrädare för bolaget strax innan den spanska regeringen i november 2020 beviljade ett krispaket på 475 miljoner euro. Beloppet var en del av de omfattande stödinsatser som den spanska staten genomförde för att rädda strategiskt viktiga företag under pandemin. Flygsektorn var bland de hårdast drabbade, och Air Europa var ett av de bolag som kämpade mest för sin överlevnad.

Att målet mot Gómez kommer att prövas av en jury och inte av en regelrätt domstol beror på de påtryckningar som riktats mot utredarna. Polisofficeren Antonio Balas vid civilgardet, som ledde förundersökningen, har utsatts för omfattande påtryckningar. En aktivist från det styrande socialistpartiet, Leire Díez, åtalas för att ha försökt gräva fram privata uppgifter om både Balas och den domare i Extremadura som utredde korruptionsmisstankar mot Pedro Sánchez bror, David.

Utredningen har också lett till att Santos Cerdán, socialistpartiets förre generalsekreterare och en av Sánchez närmaste män, inväntar åtal. Han misstänks ha finansierat Díez kampanj mot utredarna, en kampanj som enligt åklagaren syftade till att underminera rättsprocessens trovärdighet.

När misstankarna mot Gómez först blev kända i spansk press våren 2024 valde Pedro Sánchez att adressera dem direkt i ett offentligt framträdande. Han hotade då att lämna politiken och beskrev anklagelserna som en konspiration iscensatt av politiskt motiverade medier och domstolar. Uttalandet utlöste en bred politisk kris i Spanien och ledde till att Sánchez under några dagar helt kopplade bort sig från det offentliga livet innan han valde att stanna kvar.

Rättsprocessen mot Gómez är dock bara en del av en större skandal som skakat det spanska socialdemokratiska partiet. Flera av Sánchez närmaste medarbetare har de senaste åren fällts för korruption. Den förre transportministern José Luis Abalos dömdes nyligen till ett långt fängelsestraff för bedrägerier i samband med pandemin. Enligt domen ska läkemedelsföretag ha betalat mutor under bordet för att vinna statliga kontrakt på andningsskydd, en affär som ägde rum när sjukvården i landet var som mest pressad.

Spanien var ett av de länder i Europa som drabbades hårdast av pandemin, både hälsomässigt och ekonomiskt. De statliga krisinsatserna var omfattande, men har i efterhand kommit att granskas hårt. Flera av de kontrakt som slöts under den perioden har visat sig vara behäftade med oegentligheter, och den rättsliga uppföljningen har blivit en svår belastning för regeringen. Kritiker menar att fallen visar på systematiska problem inom den spanska förvaltningen, medan regeringen hävdar att man agerat kraftfullt mot oegentligheterna.

För Pedro Sánchez har skandalerna inneburit ett allvarligt hot mot hans politiska överlevnad. Hans högeropposition har krävt nyval, och opinionsmätningar visar på ett minskat stöd för socialisterna. Frågan är hur skadorna på partiet ytterligare påverkar det politiska landskapet i Spanien, ett land som redan präglas av djupa politiska motsättningar och en pågående debatt om rättsväsendets oberoende.

Gómez fall har dessutom väckt frågor om hur nära band politik och akademi egentligen kan vara. Att privatpersoner eller företag finansierar professurer är i sig inte olagligt, men när det sker utan tydliga regler och i ett sammanhang där politiska intressen finns närvarande, blir gränserna snabbt oklara. Den pågående rättsprocessen lär därför bli vägledande för hur liknande fall hanteras i framtiden.