Moskvaväljare vägrade rösta elektroniskt – ville försvåra valfusk

Valet till det ryska parlamentet hölls under tre dagar, och på söndagen, den sista dagen, köade hundratals väljare i Moskva. Olga, en väljare i huvudstaden, säger att hon blev häpen när hon kom till vallokalen. Hon hade aldrig sett sådana köer. Hon ville rösta på Jabloko, det enda antikrigspartiet. Partiet hade diskvalificerats, men några av dess kandidater fanns kvar i enmansvalkretsarna. När Olga skulle rösta på en av dem fick hon köa i nästan en timme.

Tjänstemännen påstod att det var tekniska problem som hindrade pappersröstning. De uppmanade väljarna att rösta elektroniskt i stället. Men många vägrade.

– Folk var envisa. Jag såg både unga och gamla som hellre köade, säger Olga.

Motståndet mot elektronisk röstning är ingen slump. Inför valet har ryska väljare varnats för att digitala röster är lätta att manipulera och att systemet i praktiken gynnar Kremlpartiet Enade Ryssland. Att stoppa falska papperssedlar i valurnorna är krångligare och svårare att dölja. Genom åren har ryska valfunktionärer vid flera tillfällen filmats när de fyllt i valsedlar och sedan förlöjligats i sociala medier – något som blivit en prestigefråga för Kreml.

Årets val pågick fredag till söndag. Redan före valdagen försökte myndigheterna övertala statsanställda att rösta elektroniskt i förväg. Bland dem som valde det systemet fanns Vladislav Golovin, som toppar Enade Rysslands lista i Moskva och deltog i invasionen av Mariupol 2022. På söndagen fick vallokaler över hela Moskva plötsligt tekniska problem. Samma dag hade oppositionen i exil uppmanat väljarna att gå och rösta på vilket parti som helst utom Enade Ryssland. Flera oberoende medier publicerade bilder på långa köer vid vallokaler i huvudstaden.

Oppositionens mål var inte att vinna valet. Ryssland är en diktatur och Kreml har inte tillåtit något oppositionsparti att ställa upp. I stället handlade det om att störa regimen. Oppositionspolitikern Ilja Jasjin har i en intervju med DN beskrivit aktionen som att ”förstöra valdagen för Putin”. I Moskva tycks kampanjen delvis ha lyckats. Ett av målen var just att bilder på köande väljare skulle spridas, och det gjorde de.

Enligt ryska centralvalnämnden fick Enade Ryssland drygt 57 procent av rösterna när omkring 80 procent av rösterna var räknade. Kommunisterna fick 13,84 procent, högerpopulistiska LDPR 8,77 procent och det Kremlstödda partiet Nya människor 7,07 procent. Siffrorna bedöms vara manipulerade – det är långt ifrån säkert att Enade Ryssland verkligen fick över hälften av rösterna.

De partier som tar plats i duman samarbetar alla med Kreml. Inget av dem kräver ett omedelbart slut på kriget mot Ukraina. Ändå är utfallet talande. Nya människor, ett i stort sett okänt parti, fick sju procent av rösterna. Partiet har inte krävt fred, men dess ton är betydligt mjukare än de övriga partiernas.

Valet kantades också av politiska uteslutningar. Den populäre kommunistiske kandidaten Nikolaj Bondarenko, som ställde upp i Saratov, diskvalificerades. Han är känd för sin hårda kritik mot Enade Ryssland. Formellt skedde uteslutningen eftersom han visats tillsammans med en bild på den mördade oppositionsledaren Aleksej Navalnyj. Bondarenko har själv sagt att han har en åsikt om kriget som han inte kan uttrycka, eftersom det skulle förstöra hans möjligheter att delta i valet.

I dumavalet väljs 450 ledamöter för fem år. Hälften fördelas via partilistor och hälften i enmansvalkretsar. Det är i enmansvalkretsarna som enskilda oppositionskandidater fortfarande kan ställa upp, och det var där som protestväljare som Olga kunde lägga sin röst.

Ryssland har inte genomfört ett enda fritt och rättvist val sedan Vladimir Putin blev president år 2000. Efter omfattande demonstrationsvågen 2011 fortsatte protesterna ända fram till det ryska anfallet mot Ukraina 2022. Då införde Kreml drakoniska lagar mot alla former av protester. Den oberoende valobservatörsorganisationen Golos har tvingats stänga, och Ryssland bjöd inte in OSSE:s observatörer till årets val.