Spänningarna mellan Ukraina och Belarus har trappats upp markant under den senaste tiden. Den ukrainska ledningen har vid upprepade tillfällen varnat för att Moskva aktivt försöker dra in Belarus i kriget, varningar som kommer samtidigt som Ryssland och dess grannland genomför gemensamma kärnvapenövningar. Situationen har lett till att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj nu öppet hotar med att agera förebyggande mot regimen i Minsk.

Zelenskyj har varit tydlig i sitt budskap till Belarus. Han framhåller att landet måste vara på sin vakt och att det kommer att få konsekvenser om de agerar aggressivt mot Ukraina. Samtidigt har Belaruspresident Aleksandr Lukasjenko försäkrat att hans land aldrig kommer att ge sig in i konflikten, såvida inte Ukraina angriper först. Detta löfte känns dock ihåligt för många observatörer, särskilt med tanke på att Kremls styrkor redan tidigare under invasionen har använt sig av belarusiskt territorium för sina operationer.

Den ukrainska ledningen har identifierat en potentiell öppning av en bredare offensiv vid den norra fronten som ett av de mest oroande scenarierna. Särskilt sårbar är staden Tjernihiv, som ligger norr om Kiev vid motorvägen som leder mot den belarusiska gränsen. Med anledning av dessa hot har Ukraina beslutat att förstärka sin militära närvaro i norr, ett beslut som Zelenskyj offentliggjorde tidigare i veckan efter att ha tagit del av nya underrättelseuppgifter.

Från rysk sida handlar det om en taktisk förändring, enligt major Roger Djupsjö, militär lärare på Försvarshögskolan. Han pekar på att den ukrainska huvudstadens geografiska läge är känsligt, eftersom avståndet till den belarusiska gränsen är relativt kort. Om Ryssland skulle lyckas öppna upp en helt ny front i norr skulle det tvinga Ukraina att omfördela trupper från andra delar av frontlinjen för att kunna skydda huvudstaden. Detta skulle i sin tur kunna försvaga det ukrainska försvaret på andra håll.

Det finns dock flera faktorer som talar emot ett lyckat ryskt angrepp från norr. Ryssland har inte obegränsade resurser, och sannolikheten för att belarusiska soldater skulle engageras direkt i striderna bedöms som låg. Dessutom är läget idag ett helt annat än när Kremls styrkor misslyckades med att inta Kiev under krigets första veckor våren 2022. Ukraina har byggt upp ett helt annat försvar i de norra regionerna med omfattande befästningar och drönarförband. Terrängen utgör också ett naturligt hinder, eftersom området domineras av tät skog som försvårar framryckningar.

Efter drygt fyra år av fullskaligt krig har det blivit nästan omöjligt för någon av parterna att genomföra överraskande taktiska drag. Roger Djupsjö förklarar att om Ryssland skulle ladda upp för en offensiv mot Kiev kommer det att märkas i god tid. Att Ukraina nu offentligt signalerar sina beredskapshöjningar är ett sätt att visa att man är medveten om vad motståndaren håller på med.

De senaste större oväntade dragen i kriget gjordes under den ukrainska motoffensiven i den ryska regionen Kursk i början av 2025. Sedan dess har både Ryssland och Ukraina avsevärt stärkt sin förmåga att övervaka varandras rörelser och planer. Detta har skapat en situation där överraskningsmoment har blivit en bristvara.

Det Ryssland kan göra för att försöka förändra krigets dynamik är att öka trycket i de nordliga regionerna. Detta skulle tvinga Ukraina att koncentrera fler drönarförband där, vilket i sin tur skulle innebära att man tunnar ut försvaret någon annanstans längs den långa frontlinjen.

De senaste dagarna har Kremls styrkor faktiskt nått fram till ett par nya bosättningar i den nordliga Sumyregionen, enligt bedömningar från den Washingtonbaserade tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW). Samtidigt har Ryssland genomfört omfattande räder med glidbomber i området. I staden Sumy försöker de ryska styrkorna störa Ukrainas logistikoperationer med stora mängder fiberoptiska drönare. Verifierade bilder från tankesmedjan visar utslagna ukrainska fordon i de norra utkanterna av staden.

Utvecklingen i norr har därmed blivit en av de mest kritiska aspekterna av kriget just nu. Även om ett fullskaligt ryskt angrepp mot Kiev från Belarus bedöms som osannolikt, visar den ökade militära aktiviteten i regionen att Ryssland aktivt söker efter nya sätt att pressa Ukraina och tvinga dem till omfördelning av militära resurser.