Tiktok-trenden får kommunistpartiet att jubla – amerikaner vill bli ”kineser”

I sociala medier växer en ny trend: Unga vill ”bli kineser”

Sedan slutet av förra året har en intressant trend vuxit fram på sociala medieplattformar som TikTok och Instagram. Under hashtags som #Chinamaxxing, #newlychinese och #becomingchinese lägger användare ut innehåll där de praktiserar tai chi, mediterar eller äter dumplings med ljummet vatten – en dryck som i Kina anses vara särskilt hälsosam. Fenomenet handlar om att ”lära sig själv att vara kines”.

Denna trend signalerar en betydande förändring i Kinas förmåga att utöva kulturellt inflytande – så kallad mjuk makt – ett område där landet historiskt sett legat långt efter USA. Medan USA länge dominerat genom Hollywood, Disney och internationella musikstjärnor, tyder utvecklingen nu på att Kina gör framsteg i den globala kultursfären.

Flera kinesiska kulturella och kommersiella fenomen har börjat få internationellt genomslag. Monsterdockan Labubu har skapat köphysteri världen över, och kinesiska kedjor som säljer bubbelte och glass har etablerat sig på den globala marknaden. För många konsumenter är ”Made in China” inte längre synonymt med billiga kopior utan ett förstahandsval.

Kina har även imponerat med teknologiska framsteg. Under en nyligen genomförd tv-sänd gala gjorde humanoidrobotar succé med ett avancerat kung fu-program. Kinesiska tv-serier attraherar nu internationella tittare, och rapparen Skai Isyourgod har blivit populär på TikTok.

Detta representerar en dramatisk förändring i den internationella bilden av Kina jämfört med under coronapandemin. Då vittnade kineser i utlandet om ökad rasism, och dåvarande president Donald Trump talade föraktfullt om ”Kinaviruset”. Omvärlden reagerade med bestörtning på Kinas hårda nedstängningar av stora städer, och många utlänningar lämnade landet på grund av de strikta kontrollerna.

Nu framställs kineser och deras livsstil istället som något att eftersträva. ”Jag vill bara ha kinesisk mat. Om någon föreslår hamburgare tänker jag, men varför”, säger en amerikansk influerare på TikTok.

Det kinesiska kommunistpartiet välkomnar naturligtvis denna utveckling. Landets ledare har länge arbetat för att förbättra Kinas internationella anseende, med begränsad framgång. Nu får de hjälp av unga amerikaner, även om orsakerna till trenden är oklara. Vissa analytiker menar att den drivs av ett växande missnöje med det amerikanska samhället. Samtidigt möts trenden med skepsis i Kina, där många invånare inte känner igen sig i den idealiserade bild som sprids av utländska influerare.

Verkligheten i Kina är komplex. Landet imponerar visserligen med sina skyskrapor, höghastighetståg och digitala framsteg, men många unga kineser känner minskad framtidstro. Till skillnad från i USA vågar de inte öppet kritisera landets politiska ledning. I privata sammanhang uttrycker de oro över den avtagande ekonomiska tillväxten, svårigheterna att hitta jobb och de ofta extrema arbetstiderna. Många unga kineser tror inte längre att de kommer att bli rikare än sina föräldrar.

Parallellt med detta har USA förlorat en del av sin attraktionskraft i Kina. Tidigare var USA det populäraste landet för kinesiska studenter och arbetssökande. Nu sprids inlägg om USA med hashtagen #killline i kinesiska sociala medier – en term från spelvärlden som associeras med ett USA i förfall, där miljontals människor lever på gränsen till ekonomisk kollaps.

De kinesiska statsmedierna utnyttjar naturligtvis dessa trender. Propagandaorganet Global Times har publicerat rubriker som ”Kinesisk livsstil vinner global uppskattning i ökad utsträckning, erbjuder ett stabilare sätt att vara”.

Trenderna i både USA och Kina kan dock spegla liknande oro hos invånarna i båda länderna. Amerikaner upplever ett allt mer polariserat samhälle där den amerikanska drömmen känns alltmer avlägsen. Samtidigt kan kineser som kämpar i en avmattad ekonomi finna viss tröst i att det amerikanska systemet också har sina brister.