Tjocka isar kan lamslå rysk oljeexport – kallar in atomdriven isbrytare

Vinterkylan håller ett stadigt grepp om Östersjön. Istäcket är det största sedan vintern 2010, vilket nu skapar allvarliga problem för den ryska exporten genom Finska viken.

Läget är så kritiskt att det hotar att förlama den ryska oljeexporten, rapporterar den ryska affärstidningen Kommersant. Tidningen refererar till ett brev från företag och branschorganisationer till det ryska transportdepartementet där situationens allvar framgår.

Enligt SMHI:s senaste iskarta från den 17 februari är isförhållandena extremt svåra i östra Finska viken. Kartan visar att Ryssland har tio isbrytare i området för att hantera det 10-45 centimeter tjocka istäcket, men dessa resurser räcker inte till för att upprätthålla den nödvändiga trafiken.

För att förbättra situationen har ryska transportdepartementet kallat in den statsägda atomdrivna isbrytaren Sibir till Finska viken. Med sina två kärnreaktorer beskrivs fartyget som en av världens mest kraftfulla isbrytare. När den sjösattes 2017 rapporterade den ryska nyhetsbyrån Tass att den kan bryta igenom is som är upp till tre meter tjock.

Att Ryssland sätter in Sibir understryker hur strategiskt viktiga transportlederna genom Östersjön är. Idag passerar hälften av den ryska sjöburna oljeexporten genom hamnarna i Primorsk, Viborg och Ust-Luga.

– Ett av Rysslands problem är att landet inte har så många varma hamnar. Det som exporteras via Svarta havet riskerar dessutom att utsättas för attacker, medan Finska viken hittills varit relativt trygg, förklarar Henrik Wachtmeister, forskare vid Utrikespolitiska institutet och Uppsala universitet med fokus på energi och geopolitik.

Marine Traffic visade i onsdags att Sibir befann sig vid den finsk-ryska gränsen i östra Finska viken, på väg mot hamnen i Primorsk med en hastighet av 14 knop. I hamnen ligger flera tankerfartyg som seglar under små västindiska öars flagg och väntar.

– Det har redan blivit trafikstockning, konstaterar Wachtmeister.

Nyligen började hamnarna i Primorsk och Viborg kräva att oljetankers utan isklass måste eskorteras av isbrytare, vilket orsakar ytterligare förseningar.

– Det gör att allt går långsammare, säger Ilja Iljin, vice kommendör för Finska vikens sjöbevakningssektion i Finland.

Enligt Iljin är väntetiden för fartyg som vill in och ut ur de ryska hamnarna flera dagar. Som jämförelse är väntetiden för handelsfartyg som behöver isbrytarassistans i svenska vatten för närvarande omkring fyra timmar.

Att atomdrivna isbrytare rör sig i Finska viken är inte ovanligt i sig. De byggs och servas i Sankt Petersburg, förklarar Iljin. Det ovanliga i situationen är kombinationen av faktorer.

– Det är första gången vi nu har fenomenet med skuggflottan och en hård isvinter samtidigt, säger Iljin som följer den ryska skuggflottan dagligen.

Trots de svåra väderförhållandena har aktiviteten i skuggflottan inte minskat märkbart. Detta är anmärkningsvärt eftersom endast ett av tio fartyg i denna flotta har någon typ av isklass på pappret, enligt Iljin.

I Kommersants artikel påpekas att antalet tillgängliga fartyg med isklass är begränsat. Vad tidningen inte nämner är att den bakomliggande orsaken är de omfattande sanktioner som införts mot Ryssland på grund av kriget i Ukraina.

Mer sanktioner kan vara på väg. EU förbereder just nu ett nytt sanktionspaket mot Ryssland. Om det godkänns kommer pristaket att avskaffas, och europeiska rederier förbjuds att transportera rysk olja till Kina och Indien oavsett pris. Wachtmeister påpekar att exempelvis grekiska rederier hittills har fortsatt transportera rysk olja så länge priset legat under EU:s pristak.

Utvecklingen medför också miljörisker för Östersjöregionen. Om europeiska fartyg i bättre skick ersätts av äldre och sämre underhållna fartyg från skuggflottan ökar risken för olyckor. Särskilt problematiskt är det när besättningar saknar erfarenhet av isförhållanden i Östersjön och har begränsade kunskaper i engelska, vilket ytterligare ökar risken för olyckor.

Om istäcket fortsätter att växa samtidigt som EU inför strängare sanktioner kan Ryssland tvingas minska sin oljeproduktion, vilket kan få långsiktiga konsekvenser.

– Det kan ge bestående skador på produktionsinfrastrukturen. Till exempel kan brunnar och pumpar frysa sönder. Själva oljereservoaren kan också ta skada om produktionen stoppas på ett oplanerat sätt, förklarar Wachtmeister.

De ekonomiska konsekvenserna skulle bli kännbara för Ryssland:

– Den ryska ekonomin är redan pressad av hög inflation och budgetunderskott. Ytterligare en smocka mot olje- och gasintäkterna skulle vara högst kännbart, avslutar Wachtmeister.