Tre barn levde år i vildmarken – regeringen ber om ursäkt

En ny utredning i Nya Zeeland riktar skarp kritik mot polis och barnskyddsmyndigheter efter att tre barn var försvunna i nästan fyra år. Utredningen slår fast att myndigheterna inte tog larmen om barnens försvinnande på tillräckligt stort allvar, rapporterar BBC. Enligt utredningen fanns flera tillfällen då en annan insats hade kunnat leda till att barnen hittades långt tidigare.

Det var i december 2021 som pappan försvann ut i vildmarken med sina barn, då fem, sju och åtta år gamla. Pappan hade vid ett tidigare tillfälle försvunnit med barnen, och detta var känt för myndigheterna. Trots det inleddes initialt ingen sökinsats. Det dröjde till den 7 september 2025 innan barnen hittades i Piopio, en liten stad på Nya Zeelands norra ö.

I utredningen, som offentliggjordes under tisdagen, framkommer att polisen och barnskyddsmyndigheten Oranga Tamariki under avsevärda perioder underskattade eller förbisåg den skada som isoleringen orsakade barnen. Den oro som barnens mamma uttryckte ska vid flera tillfällen ha avfärdats som en del av en vårdnadstvist. Utredningen pekar på att myndigheternas bild av föräldrarnas konflikt kan ha präglat riskbedömningarna.

– Vi lyssnade inte på det sätt vi skulle och den här familjen förtjänade bättre av oss, säger Amanda Malu, verkställande direktör för Oranga Tamariki, under onsdagen.

Även socialminister Louise Upston medger att polis och socialarbetare missade möjligheter att hitta barnen tidigare.

– Vi beklagar detta djupt, säger hon.

När barnen hittades befann sig pappan tillsammans med ett av barnen. Han försökte då bryta sig in i en bostad i Piopio. I samband med att polisen anlände uppstod en skottväxling, och pappan avled. De två andra barnen hittades på en smutsig campingplats i samma stad. Där hittade polisen även ett vapenlager. Vapenförrådet har ännu inte förklarats.

Piopio ligger i regionen Waikato på Nya Zeelands norra ö, i ett glest befolkat och kuperat landskap. Orten blev den plats där ett av de mest uppmärksammade försvinnandeärendena i landet under senare år fick sitt slut. Områdets karaktär, med stora skogsområden och få vägar, kan ha gjort det möjligt för pappan att hålla sig undan under lång tid. Utredningen ger dock inga tydliga svar på exakt var familjen hållit till under perioden.

Fallet har väckt bred uppmärksamhet i Nya Zeeland. Det har också lett till krav på att polis och sociala myndigheter ska samarbeta bättre i ärenden där barn riskerar att försvinna. Oranga Tamariki, som inrättades 2017 och är landets statliga myndighet för barnskydd, har en central roll i sådana ärenden. Den nya utredningen stärker bilden av att myndigheterna behöver se över sina rutiner i situationer där en förälder upprepade gånger agerar mot ett barns bästa.

Myndigheterna har inte kommenterat var barnen befinner sig i dag eller vem som har vårdnaden om dem. Inte heller har någon närmare information lämnats om barnens hälsotillstånd. Enligt BBC har utredningen lett till krav på ökad transparens kring hur myndigheterna agerar när ett barn försvinner. De offentliga ursäkterna från ansvariga chefer och politiker ses som ett erkännande av att systemet brast i ett av de allvarligaste ärendena landet hanterat på senare tid.

För de inblandade myndigheterna är ärendet dock långt ifrån avslutat. Den utredning som nu presenterats granskar myndigheternas agerande, inte pappans brottslighet. Men de frågor som väckts – om utebliven sökinsats, nedtonade varningssignaler och brister i samverkan – lär följa med myndigheterna under lång tid framöver.