Trump favorit i vadslagningen om fredspris

I fredagens överraskande vändning undertecknade Israel och Hamas ett avtal om en första vapenvila där israeliska styrkor ska dra sig tillbaka till nya positioner i Gaza. Avtalet stipulerar att Hamas ska frige samtliga gisslan inom 72 timmar. Överenskommelsen utgör en del av en fredsplan i 20 punkter som officiellt tillskrivs USA:s president Donald Trump.

Nyheten om avtalet har gett den amerikanska presidenten ett betydande uppsving på internationella vadslagningssajter. Trump har nu lägst odds för att tilldelas Nobels fredspris 2025, trots att Nobelkommittén med all sannolikhet redan fattat sitt beslut om årets pristagare vid sitt sista möte i måndags.

Enligt Oddschecker satsar för närvarande över 50 procent av spelarna på Trump, vilket placerar honom flera procentenheter före Emergency Response Rooms – lokala frivilligorganisationer som tillhandahåller humanitär hjälp till nödställda i Sudan. Liknande mönster återfinns i Oddspedias sammanställning av odds från de stora spelbolagen Ladbrokes och Unibet.

Bland övriga högt rankade kandidater finns Julia Navalnaja, änka efter den ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, som har fått ökat internationellt stöd efter sin makes död. Även organisationer som Läkare utan gränser och Internationella brottmålsdomstolen figurerar högt på listan, liksom den brittiske naturfilmaren David Attenborough för hans engagemang i klimatfrågor och nedrustning. Anmärkningsvärt är att klimataktivisten Greta Thunberg, som tidigare år haft låga odds, nu hamnat betydligt längre ner på listan.

Valet av fredspristagare har genom åren ofta varit kontroversiellt och ibland kritiserat i efterhand. Ett av de mest omdiskuterade besluten var tilldelningen av priset till USA:s utrikesminister Henry Kissinger 1973, mindre än ett år efter de omfattande julbombningarna över Nordvietnam. Ett annat exempel är 2019 års pris till Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed, som senare ledde ett förödande inbördeskrig i Tigrayprovinsen.

Om Donald Trump skulle tilldelas fredspriset står många kritiker redo att uttrycka sitt missnöje. Samtidigt finns det en växande skara som skulle ifrågasätta ett förbiseende av Trump. Presidenten själv har vid upprepade tillfällen hävdat att han förtjänar utmärkelsen, och flera länders regeringar – inklusive Israel, Kambodja, Pakistan, Rwanda och Azerbajdzjan – har nominerat honom.

Intresset för vem som tilldelas Nobels fredspris är alltid stort, men den politiska polariseringen kring Trumps kandidatur har intensifierat diskussionen i år. Fredsforskare pekar på att prisets syfte är att belöna konkreta insatser för fred och nedrustning, snarare än politisk popularitet eller diplomatiska utspel.

Det norska Nobelinstitutet, som ansvarar för fredspriset, har under de senaste åren premierat både individer och organisationer som arbetat under svåra förhållanden. Förra året tilldelades priset japanska atombombsöverlevarorganisationen Nihon Hidankyo, och 2023 gick det till den fängslade iranska kvinnorättsaktivisten Narges Mohammadi.

Experter menar att kommittén ofta försöker använda priset för att rikta världens uppmärksamhet mot viktiga men underskattade freds- och rättvisefrågor, snarare än att belöna redan välkända politiska ledare. Detta talar möjligen emot Trumps chanser, samtidigt som hans roll i fredsprocessen i Mellanöstern kan väga tungt.

Oavsett vem som tilldelas årets fredspris kommer beslutet med all säkerhet att granskas noggrant och diskuteras intensivt i den globala debatten, särskilt mot bakgrund av den komplexa geopolitiska situationen i världen idag.